Blogg 2022


Listas Alice och jag efter vinsten på Hagmyren 30 oktober 2022 Foto: A.Svanberg

 

Arkiv:      
Bloggar 2021      
Bloggar 2020 Bloggar 2015 Bloggar 2011 Bloggar 2007
Bloggar 2019 Bloggar 2014 Bloggar 2010 Bloggar 2006
Bloggar 2017 Bloggar 2013 Bloggar 2009  
Bloggar 2016 Bloggar 2012 Bloggar 2008  
       
Kommentera gärna här: Tillbaka till startsidan
   
2022 - Årskrönika 2/1-23  
Hej

Jag skriver ju inte så mycket blogginlägg längre. Finns ju andra kanaler numera, och de som följer mig på facebook och instagram får ju nära på dagliga uppdateringar och foton.

Men jag gör en liten summering av 2022 så får det bli här.

Året var ju allmänt trögt. Jag har ju varit arbetssökande och haft tid åt att träna hästarna utan att bekymra mig om hur, var och när.

Och det har ju varit skönt.

Och just det kan jag inte klaga på.

Däremot så har ju hästarna inte haft någon riktig formtopp. De har startat ofta och varit relativt fräscha, så det går inte att klaga på.
Båda har kämpat och gnetat på och sprungit in till havren och mer ändå, men det har inte varit något flyt i vare sig startspårslottningen eller med löpningsförloppen tycker jag.

Kanske de haft svårt att bära pengarna?

Båda har ju presterat betydligt bättre än någon kunnat tänka sig på förhand.

På slutet av året blev det lite bättre.

Men efter att ha vunnit sex respektive fem lopp åren innan så kändes det snöpligt att bara vinna ett enda lopp under året, och det så pass sent som i oktober då jag vann med Listas Alice Hagmyren.

Nu vann ju Livi Nationality för Bosse Eklöf i somras också. Och två tränarsegrar är ju mer än många lyckas med på ett år, så jag ska väl inte klaga.

Årsfacit blev 194 050 kronor in som ägare och tränare på 49 starter (2-3-4)

Som kusk blev det 107 450 kronor in på 37 starter (1-1-2) och i år körde jag mest Alice och Livi någon enstaka gång. Som lånekusk blev det tre uppsittningar (Vallee de Lumiere, Nume Vinn och Mr Charming)

Mest besviken blev jag över att King John Richards började växa så förskräckligt och blev både trög och tappade all fart efter kastreringen.

Körde ju 35 ett varv i ryggar i april utan problem, men blev hingstig och bråkig och jag bestämde mig för att kastrera honom, men efter kastrationen kunde han knappt ta sig runt banan under 40. Stor besvikelse, och det blev inget premielopp. Hoppas han kommer igång bättre när han orkar med sig. Känns ju riktigt bra emellnåt hemma, men väntar till våren innan jag åker ut på travbanan med honom igen.

Det har annars varit ett år i väntans tider.

Jag har väntat på att det skulle bli domstol under året men nu har det gått snart ett år sedan anmälan mot mig från Länsstyrelsenför djurplågeri gått till åtal (se förra inlägget)

men ingenting har hänt ännu. Så jag väntar fortfarande på ett avslut.

Inte så särskilt kul att ha hängande över sig.

Gladare dock över att Svensk Travsport godkände min ansökan om att bli proffs. Vilket jag nu blivit från 1 januari.

Behöver ni få ordning på er häst är det bara att lämna in i träning.

God fortsättning och kämpa på där ute.

Det ska jag.

Ett stort tack till mina sponsorer CLOCK, RÅNA LANTBRUK och ÖDMANS BIL OCH KAROSS som alla bidrar till att göra tillvaron mindre kostsam för mig.

Med vänlig hälsning och med hopp om ett framgångsrikt och roligare 2023

Björne,

Den 1 januari 2023

 
   
Året 2022 fick ju inte den början man hoppas på.

Negativ publicitet för det här drivningsärendet som växer för var dag.

Då i september fick jag en helt vanlig böter i ett travlopp för drivning, en drivningsbot som jag först inte ens fattade varför jag fick.

Och som jag själv inte ens visste om, förrän jag lämnade tillbaka vojlocken och hämtade resultatlistan.

Jag fattade egentligen inte särskilt mycket mer efter att ha tittat på loppet, i första hand för att se om jag verkligen störde Hasse Lindgrens häst när jag gick ut då min häst galopperade i en trång situation vid ingången till upploppet.

Endast där använde jag spöet med viss kraft en enda gång, och det för att komma ut i banan snabbt för att inte ställa till med en olycka då de två framförvarande ekipagen tappade fart och det ena bytte spår, varvid jag fick ta upp min häst som hade högre fart och nästan sätta honom på hasorna då jag var på väg fram, och helt plötsligt inte hade någonstans att ta vägen. Det var bara att försöka styra tvärt rakt ut i banan för att inte köra på dom.

Det var då jag fick boten för "felaktigt bruk av körspö" som jag förstod det hela, eftersom jag i övrigt följde det dåvarande reglementet vad det gällde drivning av hästen, med lättare drivning med ett fåtal tillåtna anmaningar med spöet på normalt vis.

Detta är också det enda riktiga "slag" med spöet man ser på löpningsfilmen.

Jag hade ingen anledning att jaga på hästen heller eftersom jag var långt ifrån att blanda mig i segerstriden.

Överraskande nog blev han ändå 6:a trots galoppen i sista sväng.

Först fick jag alltså 2000 kronor i böter, en summa som baseras procentuellt på första priset i loppet.

En summa som dubblades och på det en avstängning när veterinären tittat på hästen, vilket är praxis då det blir märken på hästen. Hur länge man blir avstängd baseras på antalet lopp du kört senaste åren.

Efter loppet tog det en lång stund innan något hände.

Kennet gick och duschade hästen efter att vi selat av och jag gick och hämtade en dunk med linfröolja som jag beställt av en annan tränare och gick även och lämnade voljocken på inskrivningen. Och såg då att jag fått böterna för drivning.

Medan jag var borta ropade man på mig i högtalarna, att jag skulle gå till stallet.

Där väntade veterinären på mig.

För övrigt samma veterinär som besiktade samma häst i slutet av januari när kusken Billy Svedlund från Gävle körde åt mig (Och han blev avstängd på samma grunder som jag nu är polisanmäld). Även då hittade hon liknande bulor och svullnader, trots att hans drivning inte heller var särkilt våldsam.

Den här gången sa veterinär att hon skulle titta på hästen då jag blivit dömd för "Felaktigt bruk av körspö" vilket blev inskrivet i reglementet för något år sedan. Själv hade hon inte uppmärksammat någon speciell drivning eller konstigheter under loppet. Ändå kunde hon senare skriva i anmälan att hästen "pressats och stressat av drivningen" som hon själv inte såg.

Hon kom dit enbart eftersom det ingick i hennes åtagande som banveterinär.

Vi tar ut hästen, som jag själv inte sett några märken på innan detta tillfälle. Vi tar av honom svettäcket och då upptäcker vi två ränder på höger sida av baken. Ränder som känns som små knutor på ett pärlband.

Veterinären säger att det här måste hon rapportera och jag säger mer eller mindre chockad att det får du nog göra.

Jag har ju kört hästen i ca 50 lopp, de flesta före den här incidenten.

Såna här märken hade jag då bara sett på honom en gång tidigare. Aldrig efter ett lopp som jag kört. En gång har han haft märken och det var i januari 2021 när Billy Svedlund körde.

Jag har varit oerhört försiktig med spöet i drivningssyfte på den här hästen då han visat sig vara ovanligt känslig och galopperade någon gång i början då jag la spöet på honom.

Att slå hästar för att få dom att springa fortare brukar inte fungera.

Särskilt inte om de dessutom galopperar när de känner spöet.

Att då tro att jag misshandlat den här hästen för att få honom att springa fortare är ju bara korkat.

Och obegåvat.

Det är viktigt att betona att de här svullnaderna har han fått helt oavsiktligt och utan någon form av övervåld från min sida.

I det första loppet han tävlade i under min avstängning fick hästen liknande bulor på exakt samma ställe. Jag tog foton på dessa.

Kusken som körde då fick inga böter för spödrivning. Samma veterinären såg loppet. Hade inget att anmärka, och kom inte och tittade heller eftersom jag inte ville hänga ut den kusken.

Men bulor och svullnader hade han ändå.

Efter det har jag använt ett körtäcke på hästen i loppen, för att undvika att tömmar eller spö orsakar såna här bulor.

Och efter att jag började med täcket har jag inte sett några svullnader överhuvudtaget.

Denna information är man från Länsstyrelsen inte intresserad av att ta del av.

Man har bestämt sig för att jag har plågat den här hästen och där med basta.

Att jag aldrig någonsin tidigare under min snart 40-åriga karriär som hästägare, tränare och kusk aldrig blivit ifrågasatt för min hästhållning, eller mina kunskaper om hur man hanterar och håller hästar.

Det har ingen betydelse för Länsstyrelsens djuravdelning.

Någon annan sanning än sin egen är man inte intresserad av.

Eller så har man en agenda mot travsporten.

Det är det enda rimliga antagandet.Och då gör man så här för att man vill skapa en folklig opinion mot travet.

Man anmäler och pekar ut så många som möjligt av utövarna som djurplågare.

Bara det senaste halvåret har man gjort ett tjugotal anmälningar mot travkuskar.

Man vill troligen få medial uppmärksamhet.

Djurrättsakivister finns överallt. Både i riksdag och ganska så säkert på positioner inom länsstyrelsen. Det här blir deras största framgång på länge om de kan få travets utövare utpekade som djurmisshandlare.

"Inom travet plågar man djur"

Massmedia hakar på okritiskt och fördömer travet, mer eller mindre med braskande rubriker, som sedan inte stämmer med verkligheten och vad som sägs i artiklarna.

Det är det som gör en besviken.

Exempelvis Sveriges Television Västernorrland som okritiskt låter anmälaren, veterinären från Länsstyrelsen säga att det är en av de värsta fall hon sett under sina åtta år på posten. Samtidigt som hon undviker att nämna händelsen i januari, med samma häst, samma veterinär och märken som såg likadana ut!

Som de lämnade utan åtgärd.

Om det inte var viktigt i januari 2021 varför är det då viktigt nu?

Man väljer från TV:s sida att inte söka mig, att inte försöka fråga mig om min syn på händelsen. Detta trots att jag direkt gått ut offentligt med mitt namn, pratat med radion och tidningarna om hur jag ser på saken för att bedyra min oskuld.

Men det blir naturligtvis inte lika bra TV då.

För tänk om det skulle visa sig att jag har svar som inte stämmer med den verklighet de vill visa upp. Att vi inom travsporten inte är några djurplågare. Att vi försöker ta ansvar och se till att djuren har det bra.

Att det kanske inte handlar om någon djurmisshandel.

Mycket svagt av public service. Och svag journalistik överhuvudtaget.

OM nu det här var det värsta Helen Löfblad sett, varför anmälde man inte händelsen i januari? Det borde väl ha varit lika illa då, eller?

Det såg exakt likadant ut.

Var i ligger skillnaden?

Om det inte är så att man bestämt sig för att skapa maximalt med opinion mot sporten.

Att nu som länsstyrelsen välja formulär 1A.

Och mer eller mindre kopiera anmälningarna mot travutövare från andra länsstyrelsers anmälningar och själva göra en polisanmälan, utan att ta sig en funderare om det här är rimligt.

Har man verkligen tittat på exempelvis löpningsfilmen för att själva se och säkerställa att det verkligen är genom överdrivet bruk av körspö som bulorna tillkommit?

Eller antar man att det är på det sätt som banveterinären säger i sitt standardiserade svar. En spödrivning som hon själv inte lagt märke till under loppet, trots att hon stått vid bankanten.

Och att anmälaren i många stycken är en karbonkopia och exakt samma ordalydelser som hos alla andra anmälningar från länsstyrelserna mot andra travkuskar.

Det känns inte riktigt som det ska det här.

Är det på såna här grunder man baserar sitt arbete med landets djurskydd?

Då blir jag orolig på riktigt.

Jag hänvisar även till en alternativ förklaring till svullnaderna, som prestenterades av veterinären Henrik Bertelsen och läkaren Göran Adielsson i en insändare till Travronden som publicerade den 12 juli 2021.

Där säger dessa två rutinerade hästkännare att fysiskt urtikariell svullnad kan uppstå hos vissa individer genom fysisk stimulans av huden när den utsätts för rivning, tryck och svettning, varpå svullnader och bulor (liknande de på Livi Nationality) kan uppstå av ringa beröring, av exempelvis tömmar som gnider mot hårremmen på baken. Även ringa beröring med körspö borde kunna utösa urtikariell svullnad enligt den här insändaren.

Och då är ju den stora frågan?

OM det nu är så att jag har en särskilt känslig häst. Som inte drivs hårdare än någon annan, men olyckligtvis får märken på länden ändå. Medan de som har andra typer av hästar, såna som inte uppvisar samma svullnader men ändå utsätts för betydligt värre drivningar än jag utsatt Livi Nationality för.

Ska jag då åtals för misshandel. Medan andra går fria?

Det enda jag kan hoppas på nu är att polisen gör sitt jobb på ett bättre sätt än länsstyrelsen och banveterinären.

med vänlig hälsning

Björn P