Det år som nog varit mitt roligaste inom travsporten, trots att jag hållit på med hästar och trav sedan 1986.

Under året som gått har mina hästar sprungit in 143 300 kronor (vart dom tagit vägen skulle jag bra gärna vilja veta).

Det är de bästa siffrorna sedan 2002 då Hibbitt det året sprang in lite över 200 000 kronor på egen hand. Skillnaden mot då är att de siffrorna var ju Stefan Erikssons förtjänst, eftersom det egentligen var han som skötte träningen.

Årets siffror har jag betydligt större del i även om de delvis bör tillskrivas Henke Svensson som väckte liv i Parkin.

Utan det "uppvaknandet" skulle jag tro att det sett betydligt magrare ut i kolumnen för intränade pengar.

Det har på många sätt varit ett omvälvande år och väldigt roligt.

Att starta på V75 som tränare till favoriten och den "mediahausse" det innebar för mig själv, med artiklar och omnämnd i princip i alla tidningar som finns, var en oväntad men stimulerande situation.

Att sedan kröna året med att i "elfte timmen" även ta mitt livs första kuskseger, efter så lång tid som 24 års loppkörning var ju en upplevelse som jag tror få kan föreställa sig.

24 år ÄR en lång tid för vad som helst och även om jag inte körde några lopp alls mellan åren 1996 och 2006 så har det varit en lång väntan.

Å andra sidan så har jag till stor del denna långa väntan på en seger att tacka för det mediala intresset för min person.

Om jag istället varit som "vem som helst" i travsporten och haft några kusksegrar och i övrigt lagom mycket framgångar, antar jag att intresset varit betydligt svalare.

Förutom "Juniors" metamorfos-aktiga" formförbättring, har naturligtvis min "segerlöshet" som kusk varit en stor anledning till att jag väckt intresse hos media och också en ovanlig detalj som stuckit ut från mängden.

Det har ju naturligtvis varit roligare om jag blivit "känd" för att vara duktig, än för att vara en "pajas" som inte kan köra häst, har ju naturligtvis varit roligare.

Att jag hos en del framstått som en odugling är dock smällar jag får ta.

Men de som begriper något om trav, och sett mig köra de sista två åren, vet att så inte är fallet.

Och även om jag kört bort en del lopp så är det naturligtvis anmärkningsvärt att jag aldrig tidigare vunnit ett lopp.

Men nu är ju det åtgärdat.

Med önskan om ett Gott Slut till er alla och även Ett Gott Nytt År publicerar jag en liten lista med vad jag tycker varit bäst och sämst under året som gått.

Bästa listan 2010

1:a.
Den första kusksegern (29/12) - Min absolut bästa stund inom travet. Tack Prevenue för att du höll dig till trav hela loppet.

2:a
Parkins första, andra och tredje seger (augusti/september) - Tack Henke för att du "väckte" den björn som sover...

3:a
Parkins andraplats på V75 på Hagmyren då han gick 13,9/2140 meter voltstart utan att få vinna (Oktober) - Vilket tigerhjärta du visade upp då du lilla köttbulle även om det kostade dig.

Sämsta listan 2010

Sämst:
Kanske inte sämsta beslutet - men definitivt det jobbigaste på många år - var beslutet att ta bort Hibbitt i somras - Tack än en gång för alla underbara stunder du gett oss du gamle krigare.

Näst sämst:
Att jag körde över stackars Rickard N Skoglund så att han spratt ur sulkyn i starten på Solänget i somras - Det var oerhört klantigt av mig - tur att grabben var förstående och förlåtande - det underlättade bearbetningen av mitt sargade självförtroende efteråt. En bra grabb Rickard som nu blir proffs.

Tredjen sämst:
Mina bortkörningar av Parkin - efter att ha kört bra eller i varje fall vettigt under i princip två års tid. Brann det totalt för mig när "junior" hittade formen, och när jag skulle ta chansen att spräcka nollan körde som ett riktigt "arsel" med honom två lopp i rad. Att han blev 5:a och 3:a efter två lopp då han i princip höll till i tredje spår hela loppen var helt och hållet hästens förtjänst - Skäms på mig och jag lovar att aldrig göra om det.

Det var allt.

Och tack för alla gratulationer, både från kända och okända. De har värmt oerhört.

Stort också att till och med Norrlands Travsällskaps ordförande Magnus Svensson SMS:ade sina gratulationer. Det hade jag inte väntat mig.

Nu tar vi nya tag 2011

Men nu har jag äntligen fått vinna ett lopp.

Det känns underbart härligt och jag jublade och skrek hela upploppet ner när jag väl fick luckan.

Målfoto och resultatkommentarer från Bergsåker.com

Att göra segergest med armen i vädret när det är 50 meter kvar när man just kopplat grepp var väl inte så vidare övertänkt, men det gick ju bra och Prevenue höll sig i trav hela vägen in i mål.

Och även om det var struligt med henne både i värmning och just innan loppet (hon knäckte ena öglan till "käken" uppe på huvudet så käkremmen åkte över på sidan) så gick det ändå att vinna den här gången.

Och det var jävligt skönt på ren svenska

och till er som tvekar ibland, så säger jag bara att "ge inte upp - för trägen vinner i längden"

Återkommer med en längre blogg innan nyår.

Ha det - för det ska jag!

Det är ganska lugnt på travfronten. Kyla och snö ställer till det lite, men framförallt så stör det motivationen lite väl mycket när det är så här.

Har jobbat rätt mycket på fabriken (känns det som i alla fall) och dessutom varit halvkrasslig en längre tid och när man har aningen för mycket hästar för att det ska kännas bra, så behövs det inte speciellt mycket för att man ska tappa sugen lite. Speciellt om man inte är på topp riktigt fysiskt.

Jag har sagt åt min kompis Thomas att sälja Lucy Hill.

Jag har just nu inte orken att hålla på med något jag inte tror på (eller för den delen de pengar som jag tror behövs för att få henne i stridbart skick).

Vi får se vad som händer. Jag vet att han fått en förfrågan på att sälja henne, men han ville först ta hit någon som Bergharn brukar anlita och kolla upp henne.

Den killen skulle komma på onsdag, så vi får väl se sedan.

För min del är det slutarbetat med henne i alla fall. just nu går hon i hagen och tar det lugnt.

Bästa vore kanske om han betalade mig för min halva och sedan skickade henne till Robert Bergh i träning om han tror på henne.

Jag är nöjd om jag får igen för mina utlägg. Det var ju aldrig min idé från början att hon skulle hamna här, men ibland blir det inte riktigt rätt.

Hade tänkt börja träna Parkin lite lätt förra helgen, men eftersom jag var sjuk blev det inget av det. Inte den gångna veckan har det blivit något heller.

Jag är precis som matt och nöjd och trött. Den enda häst som fått någon träning är Prevenue som jag hållit igång mellan snöstormarna och köldtopparna.

Hon känns skaplig men gillar inte att springa i djupsnön. Det märks att hon inte är van det här underlaget.

Tanken är att starta henne den 29:e på Bergsåker. Finns både ett vanligt lopp och ett P21. Hon står väldigt bra inne i P21-loppet så det lutar åt det även om det är sämre prispengar.

Upptäckte att den starten för övrigt blir min 200:e tävlingsstart som hästägare (den 198:e som tränare, samt två som enbart hästägare).

Skulle vara skoj om det gick bra i detta lilla jubileum.

Annars har veterinär Kjell Westin varit hit och kollat upp Normas "blödningar". Han hittade inget onormalt och det var också ett föl därinne.

Huruvida det var levande eller ej det kan man inte säga menade han, däremot så åker det med garanti ut om det är dött.

Det är alltså bara att avvakta och se.

Hon har dock slutat blöda och har dessutom varit allmänt piggare de sista dagarna, så det kan ju ha varit något tillfälligt.

Vi får väl se.

Slutligen God Jul så hörs vi efter helgen.

87-årige Agge Engblom var Bergsåkers Champion 1972 och när jag började med travet i mitten av 80-talet var han en av de äldre proffstränarna på Bergsåker. Han var väl egentligen mer av "privattränare" då han mestadels tränade, för att inte säga enbart familjeägda hästar.

Att jag kom i kontakt med honom var av den anledningen att jag gick i gymnasium med hans son Patrik och eftersom mitt travintresse var spirande, så var det alltid trevligt att försöka få honom att berätta bara någon liten detalj om livet som travtränare.

Det blev inte så mycket snack då. Han hade minskat ner på hästantalet och Joe Spin hans stora stjärna i modern tid hade slutat tävla något år innan.

Även om man inte fick dra orden ur honom så var han väl inte speciellt intresserad av att prata om sig själv.

När han bytte till sig Patch Bee från Åke Svanstedt och lämnade en tre år yngre lovande märr i byte och jag frågade hur det kom sig? Kom det självklara svaret snabbt "Jag bytte ju mot en bättre häst".

Att Patch Bee sprang in nästan 200 000 (varav större delen hos Agge) och märren knappt 10 000 (tiden hos Svanstedt inlkuderad) säger trots allt en hel del om hästkarlen Agge Engblom

Han blev mer talför under senare år och ofta när han kom ut för att "dra" någon häst till rätta hos mig. Det var alltid lika trevligt och givande att träffa honom och frugan Ing-Britt som var hans ständiga följeslagare på utflykterna runt om i distriktet för att fixa till hästar.

Allt som oftast när jag frågade vad han ville ha betalt när han kommit för att hjälpa mig med någon häst, började han svaret med: "Det är så svårt att ta betalt av dig..."

Jag kände mig lika hedrad varje gång.

Agge Engblom och Joe Spin efter en seger på Bergsåker. T.v Assar Engblom yngre bror till Agge. Foto:Bergsåkers hemsida

Jag vet inte men jag tror det var kanske 2007 han var hit sista gången och drog Hibbitt till rätta. Han hade väldigt ont i höften och svårt att gå och Ing-Britt sa att nu var det nog färdigt med att "dra fler hästar".

Det märks att tiden går undan med stormsteg.

Skillnaden mellan Agge och de allra flesta av de som åker runt och "reparerar" hästar, det var att Agge kunde ibland säga att "den här hästen har inget fel som jag kan rätta till" eller "Jag hittar inget fel på den här".

Alla andra, och jag menar verkligen ALLA som jag stött på under alla år som travamatör har hittat något "fel" som dom ska fixa - men resultatet har i princip alltid uteblivit.

Agges "grej" funkade dock på de flesta, sedan att det inte alltid höll så länge det är ju en annan femma.

Jag kommer ihåg att vi något av besöken här talade han om för mig hur det gått till när han skulle lära sig att hitta de senor som kom att bli "hans" specialtet att lägga till rätta under så många år.

Han berättade att det varit väldigt svårt i början och att han inte trodde hans skulle kunna hitta rätt någonsin. Det var inte förrän han fick börja leta efter dessa senor på en ko, som är uppbyggd på samma sätt som en häst, men har mindre fett och muskler i vägen för att känna senan, så lossnade det för honom och sedan så lärde han sig hur det skulle vara för att senan skulle ligga rätt och hur det kändes när den låg fel.

Problemet med dom där senorna var att åkte dom ur för ofta så blev det som en ond cirkel. Det gällde att bygga upp muskler runt så att sena låg kvar och att följa ordinationerna från Agge.

Att inte vända hästen åt motsatt håll första tiden för att senan skulle ligga på plats och att hålla hästarna inne och köra gåendes.

Ett recept han för övrigt tyckte skulle praktiseras mer på hästar så att dom inte skadade sig själva i hagen.

"Det är bättre att köra varje dag om dom är bråkiga i hagen och låta dom stå inne däremellan" sa han ofta.

Det var lite "Old School" men troligen så skulle det ha funkat bra bara man hade tiden.

Vila i frid nu Agge.

Det blev en hel del nyttiga tips genom åren.

Du och dina kunskaper kommer att vara saknade.

Björn

Värktabletter "en massé" för att klara av vardagssysslorna i stallet som måste göras oavsett hur jag mår.

Här finns inga stallskötare som tar hand om det tunga jobbet.

Som tur är brukar jag sällan vara sjuk och när jag väl blir det blir jag jävligt dålig på en gång, sedan brukar jag relativt snabbt bli rätt så frisk. Vi får hoppas att det blir samma även nu.

En liten rapport om senaste veckan.

Prevenue skötte sig återigen på bra sätt och även om hon var lite pigg innan så var det ljusår från hur hon uppträdde på Bergsåker.

Väl i loppet gjorde hon det också bra men vi har ingen riktig tur, om man nu ska blanda in tur i det här. Fick en fin resa i tredje par ytter och hade även chans att gå på 5-600 kvar men valde invändig resa eftersom hon har visat en tendens att bli lite sur om hon får göra för mycket själv.

Nu var det ändå nära lucka i sista sväng, men jag chansade ändå invändigt eftersom hon tidgare galoppera en hel del i upploppskurvan.

Nu blev jag kvar bakom två stycken som satt och "härjade" i nästan tvåhundra meter utan att få fritt. Vinnaren bröt ut mer och mer men inte tillräckligt för att jag skulle få helt fritt, men jag chansade lite och släppte av litegrann sista biten vilket var tillräckligt för att klara tredjepriset även om det bara var en knapp decimeter kvar till att jag träffat vinnrekipagets hjul.

Jag vinner loppet med 10 meter bara jag får lucka någonstans på upploppet. I resultatkommentarerna står det dock att "det inte såg ut att vara mycket sparat".

Däremot berömde man väldigt ettan och tvåan samt fyran i mål. Resultatkommetarerna är ju subjektiva men ändå...

I Republiken Jämtland kan man nästan förvänta sig vad som helst.

I alla fall på Östersundstravets hemsida. Där är man väldigt enögd.

Men å andra sidan rankar dom mig sist en gång till, så blir det ju till glatt odds när jag väl vinner lopp med henne.

Men dom tänker kanske spela själva?

Sedan över till drivningar.

Jag har klarat mig bra på slutet och det var länge sedan jag fick någon drivningsbot nu. Men hade jag drivit som Sohlström (etta) och Halvarsson (tvåa) i mitt lopp hade jag fått en månads avstängning.

Nu fick ju i och för sig Sohlström 1800 i böter för att han gav mig fördel på upploppet samt att han ej höll rakt spår.

Men ändå.

Jag ska väl inte vara helt missnöjd eftersom jag också var nära böter, eftersom jag gick ner ett spår när bilen släppte fältet och det var innan startlinjen. Det blev jag upplyst om efteråt, så det var ju bra att veta till nästa gång.

Problemet är väl att veta var exakt startlinjen är om bilen släpper fältet före?

Lucy Hill startade på V75 igår och det gick ju inget vidare. Hon travade ju bättre och körande Skoglund tyckte det var en mycket snabb häst.

Nu bommade ju dom starten lite och hamnade sist. Dessutom var hon fortsatt entömd när han gick på. Men han menade att får man till det har hon mycket att hämta.

Snackade med delägaren Thomas i dag och när han berättade att han hittat några unghästar han var intresserad av, så föreslog jag att vi skulle sälja henne.

Det blir lite för dyrt för mig att få ordning på den här madamen, och även om det kapacitetmässigt är en häst utöver det vanliga så kostar det pengar.

Köper han unghästen så går den till Bergharn, och då får den bästa chansen.

Själv är jag fullt nöjd med den tid det tar att hålla på med Parkin och Prevenue.

Nu går jag och lägger mig igen.

Hej

Det är lika bra att testa Lucy Hill när hon ändå står bra inne på pengarna och har poäng.

Nu blev det inte Henke som kör men det går nog lika bra med Håkan Skoglund, som är en rutinerad "driver" och en trevlig kille som alltid bemöter folk på bra sätt.

Senast han körde åt mig var så länge sedan som 1990 tror jag, då han körde Viviann Brante åt mig. Det gick i och för sig inget vidare då hon hoppade direkt från start, och sedan höll sig till samma gångart tills hon blev diskad.

Annars, hade jag mycket hjälp av hans farsa Hans-Erik Skoglund i början av min "travkarriär", så det blir nog bra.

Körde henne igår och allt verkade OK. Hon känns ungefär som när hon kom, förutom att hon springer rakare i vagnen.

Håkans Skoglunds pappa, Hans-Erik Skoglund hjälpte mig mycket i början av 1990-talet då han var proffstränare på Bergsåker. Här på en bild från i somras.

Prevenue körde jag idag här hemma och hon var ungefär som vanligt.

Jag tror att jag kommit på vad det var som hände på Bergsåker och det blev en spärrgrimma för mycket för att hon skulle känna sig lugn och trygg.

Jag hade spärrgrimma några lopp direkt i början men slutade med den eftersom hon nog kände sig lite "inspärrad" i den, men det hade jag tydligt glömt bort i fredags.

Och när den hängde där på hennes huvudlagshållare så tog jag med den, och när jag selade henne satte dit den utan att fundera allt för mycket.

Jag hoppas det var det som blev fel.

Vi provar igen på fredag i Östersund.

Bättre förutsättningar vad det gäller motståndet är det. Vi har fått 10:e spår bakom bilen, vilket är helt OK.

Håller hon sig bara lugn tillräckligt länge så att vi får vara med, så ser jag det som en god chans med tanke på insatsen i förra loppet.

Nu har jag ju aldrig vunnit förut så det är väl främst plats vi kan hoppas på, men formen sitter helt klart där.

På tal om Östersund så tittade jag som hastigast i deras nyutgivna Travbok. Och ser man på där hittade jag en anteckning om att morfars bror, Kalle faktiskt varit proffstränare där. Det var han mellan åren 1945-46.

Kul att veta att man inte är helt "stamlös" då det gäller travanknytning även om både hans (och för den delen mina framgångar) verkar ha varit av det klenare slaget.

Nu har jag även tagit tid till att verka och sko Parkin "på riktigt" så nu är vi redo för att börja vinterträna. Kan bli söndag om jag har ångan uppe efter fredag/lördag.

Går det åt helvete så kanske jag skjuter på det en dag.

Däremot så blir det nog inget föl till sommaren.

Norma mår bra och är pigg, men har haft blödningar både söndag och måndag så troligen har hon kastat fölet. Har inte hittat några spår av något foster men har hon haft ur sig det ute så kan ju räven ha tagit det.

Husveterinären Kjell Westin skulle komma ut på måndag eller så för att känna på henne. Det kan ju hända att stona precis som människor kan blöda lite under dräktighet men i normala fall gör man det inte.

Tråkigt men fakta är fakta. det kanske inte är meningen att hon ska bära några föl.

Vi får väl se men det känns som om det är kört den här gången i alla fall.

Det gick inget vidare.

Hon har ju "legat på" lite mest hela tiden när jag kört henne, men jag har hittills tyckt att det ändå gått att ha kontroll på henne.

Men igår brann det för henne på riktigt.

På Östersund senast värmde jag bara i skogen och for ut till loppet först när det var dags för defilering. Och då var hon väldigt lugn.

Igår så gjorde jag misstaget att ,efter tre varv på slingan runt hagarna, fara ut på banan. Då piggnade hon till rejält och jag tror hon speedade under 10 ett par hundra meter när jag skulle byta grepp.

Jag provade att defilera bakom de andra när det var dags för loppet, men hon blev allt hetsigare.

Och mina armar blev allt längre.

Så efter att hon gjort provstarten och då kastat sig iväg i galopp som övergick till skentrav i kurvan så fann jag för gott att försöka styra av banan innan jag tappade henne.

Jag tvingades styra henne mot en vägg för att få stopp på henne.

Där dök Jonas Walje upp och hjälpte mig att få in henne i stallet. Stort tack för det Jonas!

Hon såg lite skamlig ut efteråt, märren.

Och jag hade kramp i armarna.

En sista test får hon på fredag i Östersund. Sedan får jag fatta ett beslut om framtiden för henens del.

Dessutom skulle jag hoppa in som "reservkusk" bakom en häst i Amatörpokalen, Trönö Wallace och det kändes lagomt skoj att fara ut med den utan att ha någon "kräm" kvar i armarna.

Nu gick det vägen ändå, och även om han inte var speciellt het av sig så kändes det lite olustigt att köra häst utan ork i armarna. Nu skötte han sig ju bra på egen hand och vi fick ett bra lopp i tredje ytter.

Jag tog över ledningen i ingången till sista kurvan, men han stumnade lite på upploppet så vi slutade 4:a. Ägaremn var i alla fall nöjd, och det var jag med, mest över att det inte blev pannkaka av allt.

Kvällen avslutades sedan med att jag fick kramp i högerarmen när jag skulle borsta tänderna.

En ny upplevelse kan jag säga...

Men jag kommer igen.

Det var en "Lennart" som tyckte jag såg ut som Ipren-mannen på bilden på första sidan och det har han ju alldeles rätt i

Ipren-mannen kör häst?

Jag flyttar nu den bilden in på annat ställe här på hemsidan och byter ut den mot en annan.

Även om jag i många fall är i avsaknad av självkritik så finns det ju gränser, eller hur

Över till annat.

Parkin går fortfarande i hagen och mopsar sig. Skall försöka träningssko honom i helgen eller möjligen på måndag sedan blir börjar vi uppbyggnadsträningen inför nästa vår.

Han ser pigg ut men uppträdde svagt i de senaste loppen men förhoppningsvis hittar han tillbaka till sensommarens form nästa år.

Henke testade Lucy Hill i ett jobb igår. Såg skaplig ut och avslutade ett 18,5 varv i fin stil, men drar lite höger bak samt hänger lite väl mycket på vänster töm.

Han gillade hästen som det lät men var lite bekymrad över dessa skavanker även om det inte är jättestora problem.

Han tyckte ändå vi kunde testa på V75. Han hade en egen som han skulle anmäla men hon hade mindre poäng, så han skulle köra den här om inte den kom med.

Ganska kul ändå att tre av de fyra starthästar jag haft på träningslistan i år startat i V75.

Även om framgångarna inte varit så stora så tror jag inte att det är så många "vanliga" amatörer som kommer ut med tre V75-hästar på ett år. Och då är inte den som känns bäst för dagen inräknad.

Kul och bra för självkänslan, även om Lucy Hill kom hit som färdig häst.

För egen del väntar närmast Dagens Dubbel och V65-start för mig och Prevenue som går ut från bra läge imorgon fredag på Bergsåker.

Vi möter några riktigt bra hästar men hamnar vi inte för illa till eller hon hoppar, så tror jag på en skaplig peng in.

Ciao

Han var fullkomligt värdelös.

Kändes bra i värmningen och i provstarten, men i loppet kunde/ville han ingenting.

Hamnade annars bra till i tredjepar invändigt och vi var femma i sista sväng men in på upploppet gav han bara upp och lunkade i mål.

Jag tror han tappade hundra meter bara på de sista två hundra metrarna av loppet.

Vi fick dessutom anmälningsförbud i fem dagar.

Och det var ju inte mer än rätt, för någonting står inte rätt till.

For direkt på ATG-kliniken och tog ett blodprov efteråt. Fick svar någrar timmar senare att alla värden var bra.

Frågan är om han fick nog efter den fantastiska prestationen på Hagmyren?

Han kan ju ha tagit ut sig så mycket att han brände sig mentalt den gången.

För han har varit rent ut sagt USEL sedan dess, trots att han visat upp bra form och ork här hemma.

Nu får han ta paus ett par veckor sedan blir det vinterträning ett tag så får vi se om det går bättre till våren.

Tråkigt är det men så är det.

Han var ju halvdålig förra hösten också. Men kom igen när det blev sommar.

Så jag får väl hoppas på samma scenario.

Övriga hästar känns dock som om dom är i bra form. Henke ska provköra Lucy Hill till veckan.

Hon travade ju märkligt senast hon startade då hon gick barfota fram. Hemma funkar det bra och inte alls på samma sätt, så det verkar som om hon ska ha "min" balans för att trava bra.

Nu sedan jag bytte bett på henne är hon inte entömd längre heller.

Konstigt är det. Men bra att Henrik kan känna på henne lite ifall det ska bli V75 på hemmaplan den 11:e.

Prevenue känns som en rund miljon. Hon var dock lite hetare idag igen. Planen är att försöka komma med på Bergsåker den 3:e december.

För övrigt upptäckte jag att jag varit föremål för en nytt "mediaframträdande". Det var en från Travronden som ringde och pratade lite inför gårdagens start.

Och det är ju alltid roligt med uppmärksamhet även om det inte gick så bra i själva loppet sedan.

Ni hittar detta i Mediaklipp eller genom att klicka här

Har även bytt bild på första sidan. Det är ju bara synd att jag ser ut som om jag är lika tjock som jag är lång - eller kort

Jag ser ut som en dvärg (fast jag är 1.79) men hästen ser ju bra ut i alla fall...

Och vi startar i första loppet.

Den här gången kör jag Parkin själv.

Ingen kritik mot Henke eller så. Det är bara det att jag behöver köra 4-5 lopp till i år för att hamna i "rätt" bestraffningsmall inför nästa år, och eftersom jag knappast blir uppsatt på några andra hästar än mina egna, så gäller det att hitta lopp åt de hästar jag har och att köra lite själv.

Vi fick ett bra läge med andraspår bakom bilen och det ska han klara av.

Hur han är formmässigt återstår att se, det är väl därför jag testar med ett lopp efter debaclet i Gävle. Han känns dock oförändrat bra hemma, men nu ska han ju dessutom troligen gå med skor runt om och det var ju länge sedan han gjorde det i lopp.

Det borde innebära en liten försämring bara det.

Men vi provar.

Övriga hästar känns också bra. Prevenue känns också hon riktigt fin här hemma och anmäls till nästa fredag på Bergsåker. Kommer hon inte med där blir det nog ett B-lopp till på Hagmyren den 4:e.

Lucy Hill var idag för första gången i det närmaste perfekt.

Jag provade ett nytt bett och kanske det är så enkelt att entömdheten sitter i munnen?

Jag tycker i och för sig att det känns som ett lite för enkelt fel för att de inte skulle ha fixat det i halmstad.

Men vi får väl se.

CIAO

Efter att både "Junior" och nya Lucy Hill "svikit" under helgen var det istället ängsliga Prevenue som nu börjar komma över sina "demoner" och gjorde ett riktigt bra lopp och blev tvåa igår kväll på Östersund, och dessutom bara knappt slagen efter en fin slutpurt då hon gick fortast av alla över upploppet.

Stod i 48 gånger pengarna och var näst minst spelad i fältet och tippad näst sist på V3-rankingen. Det är det jag säger de som tippar har ofta noll koll

Fina 7,89 i platsodds gladde nog Faster Sigbritt som brukar spela.

Prevenue är annars en häst som jag tycker mycket om även om det varit mycket jobb med henne sedan hon kom hit.

Hon är lite av den fula ankungen, eller kanske det svarta fåret, då hon kom hit i slutet av maj var hon ingen rolig häst att köra eller sela. Och hade inga resultat att tala om, mest galopper.

Men eftersom jag gått i Gösta Lodins skola eller kanske framförallt Hans-Erik Skoglunds så har jag sett att det är endast tålamod och vänlighet som hjälper i längden på sådana här hästar.

Det är inte säkert att ens det hjälper, men att fortsätta hålla sig lugn och snäll men ändå bestämd i alla lägen det är vad som gäller tills hästen får förtroende för dig (och även sedan naturligtvis), det är det enda som jag tror hjälper.

Om det sedan räcker till att göra dem till en framgångsrik travhäst det vet man ju ändå aldrig.

Att jag även haft erfarenhet av en del andra "vimspellar eller mest "vimsPELLOR" under årens lopp har naturligtvis stärkt mig i min övertygelse också.

Prevenue är i psyket ungefär som Viviann Brante var, men är en mycket bättre häst. Och hon var fullkomligt omöjlig för andra kuskar att ha att göra med eftersom hon litade bara på mig när det handlade om voltning och likande, de enda gångerna hon sprang någonting eller skötte sig det gjorde hon endast då jag körde (förutom en gång då hon fick pengar i ett lärlingslopp).

Jag får samma känsla med Prevenue att det hänger på en skör tråd det mesta, så henne fortsätter jag att köra själv, oavsett hur det går framöver.

Jag tror det blir tillräckligt bra ändå

Prevenue spurtar in som tvåa på Östersundstravet igår kväll

Parkin körde jag hemma igår och allt var precis som vanligt. Han gick sina nio intervaller i backen med spetsade öron och löpvillighet!

Måste ha varit mjölksyra eller något på Gävle för något fel på honom verkar det inte vara i alla fall.

Anmälan i morgon till Bergsåker.

Jag kör bort min 5:a från Östersundsstarten i somras. Går han bra fortsätter vi december ut i alla fall. Är han som på Gävle blir det vinterträning och ingen mer start förrän till våren.

Lucy har vilat några dagar sedan loppet men körs imorgon igen. Blir inte riktigt klok på hennes trav. Men vi får väl se vad vi kan hitta på.

Hej svejs

Första värmningen bakom bilen klockan 12.

Därefter duscha hästen och sko om till aluminumskor med grepp bak.

In med hästen i en box för torkning. Pusta en stund sedan sela på igen och ut till nästa värmning två lopp innan start.

Efter två bakvarv lossnade fotsteget på den nya sulkyn.

Henke in igen och vi fick försöka hitta en ny bult och skruva fast.

Min kompis Sören Larsson brukar ju hänga med och hjälpa till när jag startar ibland och han är ju en teknisk kille så han fixade ju detta. Själv hade jag fullt upp med att ta av framskorna på Parkin.

Aluminumskorna bak ville Henke ha kvar eftersom banan var lite svårbedömd.

Ut i loppet och tvärstopp där.

Tillbaka in, Henke bekymrad över genomklappningen.

Men efter ett sexhundring hängande i fjärdespår (när dom dessutom kör 12 på innerspåret) och sedan dödens med en 15 öppning på varvet, på en sån där bana, så måste det ha blivit rejält med mjölksyra.

Framförallt om man vet att förberedelserna bestått av en nästan tre veckor lång paus och bara några veckors "halvriktig" träning därefter.

Att det var första "långresan" för honom och att han dessutom är en häst som inte gärna dricker något när han är borta hemifrån kan ju också ha påverkat.

Han var lite "blåst" direkt men bara en liten stund efter loppet var han som vanligt och andades normalt.

Vi var hemma vid 20-tiden. Och det var en lång dag till ingen nytta kändes det som när jag kom hem.

Parkin var dock nöjd med hemkomsten och åt bra både igår kväll och i morse och idag sprang han till och med i hagen.

Så jag vet inte riktigt vad jag ska tro.

Nu tränar jag lite grann och så startar jag om 10-11 dagar i ett vanligt lopp på Bergsåker så får vi se. Funkar han kör vi på december ut, är han lika dålig blir det vinterträning och så siktar vi på våren.

Lucy Hill gjorde debut idag.

Det gick inte heller bra. Hoppade efter 150 meter då jag var på henne lite med tömmen för att slinka ner i tredje par ytter.

Galoppen var mitt fel alltså.

Den sätter jag på "lärpengskontot"

Sedan jagade hon ikapp fältet i inte speciellt "rumsrent" trav och på den gamla goda tiden hade det nog blivit ett "r" resultatkolumnen.

Trots huvudstången så fick jag sitta och hålla henne på vänstertömmen. Och på upploppet gick det inte att köra henne för fullt eftersom hon bröt ut så fort jag släppte efter på tömmarna.

Kändes ändå som en häst med skalle.

Och felfri så har jag lätt varit på pengar.

Trots dåligt trav.

Men frågan är om det går att få till travet på henne?

Hon gick en låg 17-tid med galoppen och det var ju inte jättedåligt, men hon travade betydligt bättre i jobbet för 10 dagar sedan.

Får väl träna på i backe och se vad som händer.

Sammantaget en usel helg alltså.

Nu återstår bara Prevenue och en resa till Östersund på tisdag, så är en lite intensiv period i travlivet över.

Inte speciellt inspirerande det heller att åka för ett P21-lopp och komma hem mitt i natten med dom här resultaten i ryggen.

Men hon har i alla fall gått framåt hela tiden, som det känns så det är ju inte helt iskallt.

Ja, vi får väl se.

De närmsta dagarna startar jag alla de tre starthästar jag har i min vård.

Det är lite kontraster dock.

Imorgon bitte vid 7-tiden när Parkin lastas för avfärd till Gävle väntar ett V75-lopp med 200 000 kronor i första pris. Han är en av 12 hästar som kvalificerat sig för finalerna som den här gången går i Gävle, oftast brukar dessa finaler gå på Solvalla, men den här gången hade jag tur som slapp 15 mil extra (gånger två eftersom det är returresa också).

De som känner mig vet att jag drar mig för att resa långt, och att jag brukar ha Gävle som maxgräns, och då brukar det max bli en resa om året dit.

Men det var kontraster jag skulle skriva om.

Efter resan till Gävle under lördagen, behöver jag hålla mig på hemmaplan och då det bara är två mil till Bergsåkers stallbacke, så känns det lämpligt att åka dit på söndag. Där debuterar Lucy Hill i V5-1 på sin nya hemmabana.

Vi fick ett tråkigt läge och är rankad sist i programet.

Nu är det ju en bra häst men hon behöver nog något lopp i kroppen för att kunna hävda sig på riktigt.

Nu har ju läget förbättrats en aning då en häst innanför har strukits, så i nuläget har vi ett sjättespår bakom bilen. Det kan ju bli fler strykningar och det vore ju bra.

Åter till "kontrast-tänket" då det i hennes lopp är mer normala prispengar. Nu kör vi om 25 000 i första pris, vilket är lite drygt tio procent av V75-loppets första pris (eller varför inte vad "körprovisionen" till Henke är på vid eventuell vinst i V75-loppet!).

Nu kör jag ju själv på söndagen så någon körprovision behöver jag inte oroa mig för, snarare om jag får in något överhuvudtaget

Och för att dra kontrasten till ytterligheternas gräns så har vi tisdagens övningar.

Då drar jag iväg till Östersund med Prevenue. Där ett "come-backlopp", eller som det heter nuförtiden, ett P21-lopp kan inbringa till vinnaren den fantastiska summan av 3 000 kronor.

Det är den absolut lägsta summan man kan tävla om i totalisatorslopp i Sverige. OM jag lyckas lotsa iväg denna svåra dam och köra så pass att hon kan få sig en matlapp generar denna matlapp löjliga 600 kronor.

När stallavgift och den förvisso blygsamma startanmälningsavgiften är avdragen från denna återstår ca 300 kronor att tanka för, eller något. Men det är ca 17 mil till Östersund från Matfors och lika lång väg hem.

Dessutom kan man ju behöva äta något under den tid man avsätter för denna genuina "travupplevelse".

Om man bortser från den "Ebberöds Bank-verksamhet" det är att ens starta i ett sådant här lopp så ska man också lägga till att detta lopp skuffats undan till denna dags sista, och det är dessutom en vardag.

Enligt programet så ska det sista loppet gå av stapeln klockan 22. Det innebär att jag knappast är hemma före 2 på natten.

Där har vi en kontrast som heter duga.

Från att tävla om 200 000 spänn ner till 3 000 på ett par dagar.

Nu är ju jag lyckligt lottad som just nu har en häst som KAN vara med och kriga om "de stora pengarna".

Jag har dock varit med alldeles för länge för att glömma bort hur det egentligen är, för större delen av de som håller på med den här sporten.

Då främst små amatörer som kanske inte har det rätta materialet, men ändå hankar sig fram år efter år med hoppet om att få fram en häst som till sist duger.

Det är en ständig kamp om att få in lite pengar emellanåt så att man kan motivera både sig själv och ibland även närstående om att det är värt att lägga det här pengarna på sin hobby eller intresse.

Att då tvingas tävla om, det närmast "skamliga belopp" som faktiskt 3 000 kronor är i sammanhanget i denna mångmiljardomsättande spelindustri som travet blivit, ett hån och en bidragande orsak tror jag till att även gräsrötterna snart fått nog.

Inom idrotten har man ofta pratat om att det krävs "bredd för att skapa topp" och denna sanning har även gällt för travet.

Om man vill ha fler som håller på med trav som aktiva är det nog dags att börja gödsla lite på bredden också. Annars är det snart slut med den typ av trav som i alla fall jag vill ha.

Slut på gnäll nu.

Det är väl Parkin som det fåtal som läser denna blogg helst vill veta något om just nu inför morgondagen.

• Spåret: Bortsett från att spåret inte är bra (han gillar inte startpersonalen som sitter bak i startbilen och det skulle ha varit bättre med spår långt in eller långt ut, eller i andar ledet) han kommer inte att galoppera, men han kommer troligen inte att "ta i" förrän bilen släpper fältet och då har dom andra redan ångan uppe.

• Banan o Balans spelar nog ingen roll, han är nog sämre med skor än utan, men jag tror att det nog funkar vilket som.

• Resan är den längsta han varit ute på men han brukar vara snäll i transporten. Är det "busväder" kan det dock bli lite jobbig att stå på hästfinka i 3-4 timmar.

• Mat o Dryck: Han brukar vara dålig på att dricka och vi får väl se hur han gör nu när han blir borta hela dagen. En fördel om han dricker när vi kommer fram, vi har med vatten hemifrån för säkerhets skull.

• Formen är största frågetecknet, men han känns oerhört fin och smidig och jag tror aldrig jag känt honom så smidig som nu. Han har dock tränat för lite och för lätt för att jag ska känna mig helt nöjd. Å andra sidan har han tränat hårt i hela sitt liv tidigare och går aldrig annars just några banjobb heller, så jag hoppas det funkar ändå.

Om inte det nu inte går speciellt bra imorgon så hoppas jag vi klarar oss hem utan missöden för jag gruvar mig lite för resan.

Bäst vore om det blev uppehåll och det var plusgrader när vi kommer fram. Då tror jag på en bra peng.

Hej

När han blev tvåa på Hagmyren i början av oktober kvalificerade han sig till detta meetings finaler. I klass II är det 200 000 kronor i första pris.

Att de ska hamna i min plånbok är nog en ren och skär utopi.

Jag tror inte att det händer.

I varje fall inte på lördag då förberedelserna inte varit de bästa.

Det är det som är problemet med att bo i Sundsvallstrakten.

Det kommer ju ingen snö att tala om före jul nu för tiden. Det innebär att det är köldgrader utan snö och det innebär i sin tur stenhårda träningsbanor för de allra flesta häromkring.

I alla fall för mig som är amatör.

Så även om hästen är frisk och kry, så är det oerhört svårt att taxera formen och chanserna på lördag. De ifrån södra delarna av landet har med största sannolikhet kunnat träna normalt i alla fall.

Det har inte jag.

Dessutom så gillar jag inte läget speciellt eftersom "junior" är väldigt skeptiskt mot just bilen, och framförallt dom som sitter där i när det gäller autostart.

Vingen är inget problem utan det är just bilen som stör honom och då han har spåren närmast bilen; 4, 5 och 6 vill han gärna stanna på en halv längds avstånd.

Och det går ju inte, då blir det kanske omstart och böter för Henke.

Därför så ville han "träna" lite grann på det momentet innan tävlingarna.

Ett annat moment som kan spela in är vädret på lördag. Kan vi köra barfota som är ett plus, eller blir det skor. Troligast skor i alla fall bak som det verkar just nu.

Det är många frågetecken, men då hästen ÄR bra i grunden och det är finaler så vill man ju gärna vara med och leka.

Jag har faktiskt varit med i V75 finaler en gång förut, det var på Solvalla 2002 och det var med Hibbitt som dock var ofräsch och felade bort sig.

Det stora minnet från den gången var annars värmningen då storstjärnor som Varenne och Scarlet Knight var på banan och värmde samtidigt med min "bakgårdshäst".

Dessa båda startade i Jubileumspokalen med 1 miljon i första pris den gången.

Den här gången är det Maharajah och Iceland som är "storstjärnor" och startar i loppet före.

Jag hoppas det går bättre den här gången.

Om inte får jag kanske en ny chans på söndag, då nyförvärvet Lucy Hill troligen gör debut för mig. Hon tränar bra men är kanske inte helt hundraprocentig i aktionen, jag vill dock gärna testa för att se hur bra hon är - eller inte.

Enligt dom därnere har hon dragit ett ben lite grann utan att dom fått till det. Just det känns dock OK i låga farter, och i banjobbet var hon helt OK, frågan är väl hur hon agerar när det ska gå 6-7 sekunder snabbare?

En som har svårare att komma med är Prevenue som har dåligt med poäng. Möjligen blir det en resa till Östersund på onsdag den 16:e för hennes del.

Jag tycker att det gått dåligt mest varje gång jag farit till Östersund i år, men vad gör man? Det är ju bara dom och Bergsåker som kör nu under senhösten och vintern på mina "breddgrader".

Hon känns fortfarande rätt skaplig i formen och jag tror faktiskt att broddar är hennes grej. Vi testar i alla fall med att starta på i vinter med henne.

De andra två får väl hålla igång med lopp till december i alla fall.

Så är det.

Och återigen kan man konstatera att det verkligen var fel jobb man satsade på.

Eller egentligen så "satsade" jag aldrig på något jobb.

Det behövde man inte på min tid (nu låter jag som om jag är 75 år, men jag är faktiskt bara 43) utan det blev som det blev.

Jag blev fabriksarbetare.

Ett tämligen ansvarslöst jobb med mycket ledighet och hyfsad lön. Jag klagar absolut inte även om jag egentligen är rätt så ointresserad av papper.

Det finns mycket värre yrken.

Med alla skifttillägg blir det en skaplig lön för lite timmar.

Lönen är dock knappast att jämföra med vad en Veterinär tjänar.

Åtminstone inte om man ska gå efter vad ett besök på en ATG-klinik kostar för en hästägare.

Nu är det ju så att jag inte tycker att det ska vara gratis för vård av sporthästar men det känns lite mastigt ibland

OCH att betala 1387 kronor för ett återbesök (när man veckan tidigare var där och behandlade för 5427 kronor) där en veterinär böjer igenom de fyra leder som behandlats och konstaterar att allt är OK.

Och man straxt därefter är på väg hem igen.

Allt som allt tog det kanske 10 minuter.

Det är inget annat än OCKER.

Det är tur att "junior" sprang in pengarna själv till det här besöket.

För med lite otur så hade han varit både oplacerad och halt.

Då hade det varit värre. Då hade det inte blivit mycket kvar att leva på den månaden...

Och jag kan återigen konstatera att det inte är konstigt att så många börjar dra sig ur den här branschen.

Det är väldigt svårt att få in "täckningsbidrag" som räcker någonstans, när allt är så förbannat dyrt.

Då spelar det ingen roll hur mycket man älskar hästar och trav.

Om inte pengarna räcker till är man körd.

Det känns skönt att det är klart och att hon nu finns på min träningslista.

Bra jobbat av "hästagenten" Robert Eriksson som "ryckte in" och snackade med Svensk Travsport som först inte tänkte släppa igenom ägarbytespapperen, trots att alla uppgifter stämde.

Nu är allt frid och fröjd förutom att "passet" ännu inte dykt upp här.

Idag var vi ner på Bergsåker och körde ett lättare jobb och hon kändes riktigt fin. Jag hade ju skott om henne (hon kom barfota) och balanserat henne som jag tyckte hon skulle vara och det funkade bra.

Erik Remnehag, Janne Falk och Lucy Hill, i bakgrunden "junior".

Hon slog sig inget i alla fall, även om hon slog ihop lite på "upploppet" i värmningen då Janne Falk körde henne (jag körde "Junior"i värmningen).

Efter värmningen bytte vi hästar och då fick jag känna på henne "på riktigt" och det är ju helt klart en häst som vet vad det handlar om, även om vi körde relativt sakta med de här hästarnas mått mätt så märktes det att hon hade fullt klart för sig vad som ska göras på ett upplopp.

Några små utrustningsdetaljer att ändra på bara, så blir det nog bra.

Båda är så vitt jag kan förstå startklara, även om "junior" var sedvanligt trög så kändes han smidig och fin.

Om 11 dagar är det finaler på Gävle och jag hoppas att han får ett vettigt läge där så han kan tjäna en slant även denna gång. Att han ska vinna det är ju endast en utopi, men fina pengar kan man ju alltid hoppas på.

Nu hade ju förberedelserna kunnat vara bättre, men det känns ändå som om han är i fint skick. Om det är bra väder (läs underlag) blir det intervaller på lördag igen, sedan blir det bara lite lättare jogging tisdag/onsdag veckan därpå.

Sedan smäller det lördagen den 13:e på Gävletravet.

Om allt går enligt planerna med Lucy så får hon göra debut i min regi dagen efter på Bergsåker i ett stolopp.

Prevenue fick även hon en omgång i backen idag och kändes bra efter helgens start.

Hon verkar trivas bra med broddskorna hon fått på sig nu, och tanken är väl att hon ska starta på i vinter så mycket det går och om hon kommer med.

Mycket för att "avdramatisera" själva startandet och bättra på "tävlingsnerverna" hennes. Hon är en bra bit på väg, senast skakade hon ingenting, i alla fall inget som vi märkte av.

Jag tror att nyckeln till hennes beteende är att det är det samma person som gör allt med henne från skötsel till all körning. Dessutom har säkert "Magsårsmedicinen" Gastro Gard gjort sitt till också, men den får hon ju inte jämt.

Det känns i alla fall BRA just nu - "Knack knack ta i trä"

Det var nio startande och fyra på start.

Eftersom hon varit lite "känslig" så fick starten gå på säkerhet. Det blev två omstarter innan loppet gick i väg i den tredje och hon tågade iväg utan problem. Eftersom jag rent ut sagt tyckte att de övriga tre på start såg rent ut sagt usla ut, så körde jag på i tredjespår en bit tills vi kom ner i dödens mitt i kurvan.

När vi sedan kom ut på första rakan och det kom några hästar bakifrån tryckte jag till litegrann och fick överta ledningen. Jag öppnade på 22,5 första varvet på en seg bana som bedömdes vara ca 2 sekunder tung.

Jag körde ju henne i ledningen första gången jag körde henne i lopp och då stannade hon nästan helt sista biten, så jag tyckte väl egentligen inte att det blev optimalt med ledningen, men den enda häst jag på förhand bedömde var bättre än henne och som kunde vara värt att släppa till var den som vann Maverick Simoni, men denne såg jag aldrig skymten av under loppet (mer än på slutet då han blåste om oss), så det var bara att försöka köra i lagom fart utan att bjuda in någon. Vid varvningen försökte jag skruva upp tempot lite grann eftersom och i sista kurvan kändes det skapligt, men jag trodde nog inte vi skulle kunna hålla undan även om upploppet är kort på Hagmyren.

Oxch mitt på upploppet var det färdigt, då den i rygg ledaren vek ut och tog sig förbi precis som den snabbt avslutande vinnaren kom en bit ut och vann med nos. Själv var vi vid målgång 20 meter efter dessa men höll undan för övriga utan problem.

Ganska bra gjort att hålla farten eftersom jag inte brytt mig om att driva henne något ännu, jag kör henne inte ens med spö! Dessutom har hon ju en fast huva med gummitutor i samt bomull så hon hör ju inte så¨mycket.

Men hon går ju som sagt felfritt och håller sig lugn och fin och det är ju där man måste börja.

Så småningom kan jag nog börja plocka bort lite grejer, men jag vill ha henne lugn och trygg först, och ge henne lite självförtroende, först då tror jag att det blir lite "riktiga" resultat.

Det blev i alla fall lite startpoäng samt 1900 kronor in minus startavgiften på en femhundring.

Det har ju varit sämre dagar på travet.

Däremot är det väl tveksamt om det varit någon skitigare dag på länge. Grejorna och sulkyn blev rejält skitig, för att inte tala om bilen och transporten, de var i det närmaste helt vita av lera och skit när jag kom hem.

Inte så kul.

Övrigt:

• Den här tredjeplatsen innebär att jag har 25 i platsprocent på årets 24 starter.

• Till veckan körs första banjobbet med nya Lucy Hill ska bli spännande.

• Junior känns lite kantig men löpsugen och har gått lite lugna intervaller idag

Nu tar jag chansen och startar i ett så kallat B-lopp, ett lopp där man får betala insats för att vara med (i morgon 500+moms) och man kör om startpoäng och normalt även en lägre prissumma än morgondagens 5000 kronor i första pris.

Nackdelen är väl för dom "fans" jag har och som gillar att spela, är att det inte går att spela till såna här lopp eftersom dom körs utan totolisator.

I vanliga fall gillar jag inte såna här B-lopp men jag kan göra undantag. Hoppas bara det är värt det.

Startlistan blev i alla fall rätt så bra. Det är fyra på start och vi har spår fyra. Bakom oss är det fem hästar till, varav den bäste sprungit in ca 40 000 att jämföra med Prevenues 15 600:- så vi står bra inne i loppet tycker jag.

Hon har som sagt fin form och har lugnat ner sig betydligt. Jag hoppas på god chans att få med oss lite startpoäng inför vintersäsongen

Dessutom är det första loppet så jag bör hinna hem i god tid för att hinna köra någon av de andra här hemma.

Har även gjort klart med min kompis Thomas om vilken uppgörelse vi ska ha när det gäller Lucy Hill, hästen som dök upp här förra veckan.

Så här blir det att jag tar halva hästen och Thomas halva.

Det är en väldigt fin häst som drar ett bakben lite grann. Hon hade slagit sig lite på bakbenen och kotorna men annars såg hon OK ut och är jättefin att köra.

Så här ser hon ut - LUCY HILL som kom till Storjorden den 21 oktober.

Ringde och pratade med Peter Ingves som jobbar hos Petri Puro där hon varit, och han sa att det var en okomplicerad häst som var i princip startklar, men att dom haft problem med att få till henne riktigt eftersom hon dragit det där bakbenet lite grann ända sedan hon kom i träning till dom ifjol vid den här tiden.

Får väl se om mina "balanseringskonster" hjälper henne i rätt väg.

Känns redan bra här hemma i alla fall med min "patentskoning" för hästar som springer så här, men det beror väl på hur det funkar när det är "skarpt läge".

Tänkte i alla fall köra ett banjobb på tisdag för att kolla status.

Eventuellt hade vi tänkt starta redan nästa måndag på Solvalla, där det fanns ett kanonlopp för henne och då Erik Remnehag tänkt sig dit och vi har kunnat åka med honom.

Men eftersom vi inte har fått något "Hästpass" på henne ännu ,och ingen verkar veta vart det är, så vet man ju ingenting om när hon var behandlad sist och såna grejer.

Det är kanske lite chansartat så här tidigt.

Dessutom har ägarhandlingarna precis gått ner till ST i Stockholm och det är väl inte troligt att ägarbytet hinner bli klart i tid så jag hinner få in henne på träningslistan innan tisdagmorgon då det är anmälan.

Men vi har ju ingen brådska egentligen.

Parkin är igång igen och tränar. Han får nu springa lite lättare turer för veterinären. Tyvärr så är det så hårt i marken att det är svårt att träna med någon ordning, så det blir intressant att se hur formen är när det vankas V75-finaler om drygt två veckor.

Vi siktar dit och chansar på att det håller.

Han verkar glad och pigg i alla fall.

Har även krupit på alla fyra i dag och bytt däck på både bil och hästtransport. Det är skönt att ha det gjort innan vintern kommer igång på riktigt.

På återhörande

Förresten glömde nästan att Newyorken startat igen och blev tvåa i ett B-lopp efter ett fint lopp i ryggar. Roligt för snälle Bernt som ringer och berättar hur det går.

Kul tycker jag.

Min kompis Thomas har ju en häst jag nämnt här i bloggen ibland, den heter, heller hette, Västerbo Offspring. En jättefin häst som gått som tåget under det här knappa året som gått sedan han köpte den.

Den här hästen har varit en ständig källa till glädje för Thomas och man har varit mer än glad för hans skull då det hänt en hel del andra saker i livet som inte varit så roliga för Thomas de senaste åren.

Idag startade hästen som en av favoriterna på Bergsåkers V75 omgång.

Efter 900 meter snubblade han till och galopperade. Han haltade kraftigt när han tog sig av banan och bara någon timme senare kom beskedet som alla hästägare och andra inblandade i den här sporten fasar för.

Hästen var så allvarligt skadad i en kota att han måste avlivas.

Allt man känner är sorg och vanmakt.

Och man påminns om hur det varit, och framförallt är i den här sporten som både ger och tar.

Just nu lider jag med Thomas och hoppas att det gick fort för hästen att lämna jordelivet.

Vi biter ihop och hoppas på bättre dagar igen.

Detta efter bara en vecka. Och det var ju bra. Nu är det skritt-träning som gäller närmsta veckan sedan blir det lättare joggning. Med lite flyt så ska han kunna vara i skapligt skick till V75-finalerna som går på Gävle om 24 dagar.

Jag räknar som sagt med att han får vara med där och att en andra plats räcker för att bli kvalificerad.

Annars händer det saker med blixtens hastighet här. I kväll hämtar jag en 7-årig märr som kommer till Bergsåker från Halmstadstränaren Petri Puro. Hon heter Lucy Hill och det är min kompis Thomas Hellström som köpt henne.

Hon kommer troligen vara hos mig och på min träningslista ett tag sedan får vi se vad som händer.

Det beror väl på hur det går.

Det verkar vara en rätt så bra häst annars även om hon startat sparsamt på slutet.

Prevenue känns riktigt bra men har svårt att komma med. Troligen blir det B-lopp (lopp som kan ge prissumma och startpoäng, men som det inte går att spela på) på Hagmyren nästa lördag, om hon inte kommer med någonstans innan anmälan som är på torsdag.

Har även uppdaterat hemsidan med lite ny layout och färger.

Hoppas det är tilltalande.

Det är lugna gatan.

Parkin är missnöjd med tillvaron som det verkar och verkar inte trivas när han inte körs. Efter Hagmyren har han ätit bra och varit som vanligt fram till i lördags.

Då slutade han att bry sig om kraftfodret.

Han petade lite i det sedan fick det vara. Han äter dock hö, men det är just det där att man märker på honom att det är något.

Jag hoppas jag får börja motionera honom efter återbesöket på onsdag i alla fall för det här är en typisk reaktion från hans sida när han tycker att saker inte är som de borde. Då brukar han sluta äta.

På onsdag är det dags för återbesök på ATG-kliniken. Vi får väl hoppas att hältorna är "släckta".

Annars har det gått bra och han har inte visat några symptom på behandlingen. Ingen feber och ingen svullnad någonstans. Allt verkar OK för övrigt.

Hade ett litet hopp om att komma med med Prevenue till Bergsåkers fredagstävlingar då jag såg att det var lite anmälningar i hennes klass men tio poäng räckte som väntat inte ändå utan hon blev 4:e reserv.

Provade även till Gävle men det gick inte det heller.

Det börjar bli allt färre banor kvar som kör nu, men förhopppningsvis hittar vi ändå något lopp att delta i innan det går alltför lång tid.

Hon känns väldigt fin i träningen, framförallt väldigt mycket lugnare och hon pullar inte lika hårt som hon gjorde när hon kom. Det har ändå tagit väldigt lång tid att få henne att lugna ner sig, jag är ändå inte helt nöjd ännu men det känns som om vi är en bra bit på väg.

Norma gillar inte att äta aspbarkspellets, något som jag brukar försöka ge fölmärrar och föl för att jag tror att det skapar hållbarare hästar när de sedan växer upp.

Parkin exempelvis är uppfödd på enbart aspbark och åt endast det tills dess att han började köras "på riktigt" som 1½-åring, då han fick lite annat kraftfoder också.

Norma däremot gillade det inte som liten, och gillar det inte nu heller, så vi får väl se vad som händer. Jag försöker blanda ut lite med Krafft Groov men endast med det resultatet att hon petar ur och äter upp Groov-pelletsen.

Hon är lurig den där märren.

Men det är ju som det är. Hon lär ju inte svälta ihjäl ändå på den mängd hö hon trycker i sig. Och många förespråkar ju enbart hö som mat till fölmärrar.

Vi får väl se vart det "barkar" (Rolig jag var nu, va!)

Eventuellt, jag skriver högst eventuellt, kan det dyka upp en till häst här i slutet på veckan.

Det är min polare Thomas Hellström från Östersund (han som äger 25 procent i Norma och Prevenue, samt heläger V75-aktuelle Västerbo Offspring) som hade något på gång som det lät i telefon härom dagen.

Jag har lovat att ta hand om hästen om hon dyker upp.

Men som sagt vi får väl se vad som händer..

Det var ju både och det där besök.

Det positiva var ju att vi hittade en hel del hältor som behövde behandling. Det negativa är att det kanske blir lite knappt om tiden att vara i topptrim till finalerna i Gävle.

Men hellre en frisk häst än att man kör för länge och kör sönder honom helt.

Med dagens böjprov i åtanke så måste jag säga att hästen gjorde det oerhört bra i lördags. Jag tror inte hältorna kom just då, utan han kände noga v dom redan innan och det gör ju prestationen än mer imponerande.

Henke sa i lördags att han inte kändes lika bra som tidigare, framförallt i kurvorna, ändå presterade han så pass bra som en 13-tid och blir tvåa i kanske tidernas snabbaste klass II-lopp.

En prestation att lyfta på hatten för, om det nu är någon som använder hatt.

Nu får han vara på box till imorgon och sedan blir det liten hage innan återbesök på onsdag.

Sedan blir det skritt och lättare turer några veckor.

Sedan får vi se hur han känns när det är dags att anmäla.

Det blir som sagt inget lopp före finalerna utan vi får hoppas att han håller formen ändå.

Prevenue känns bra här hemma och börjar bli riktigt hanterbar. Jag hoppas vi kommer med någonstans snart för hon känns kraftigt på gång.

Den tredje hästen här hemma, Norma går själv i den största hagen och sköter sig bra. Hon har nog lite tråkigt, men kan ju hålla koll på dom andra från olika strategiska ställen så hon verkar inte allt för missnöjd med denna lösning. Hon står ju mellan dem inne på nätterna så hon får ju lite sällskap då i alla fall.

Men man vet ju aldrig, det kan ju dyka upp någon kompis till henne också rätt som det är, även om inget är planerat.

Det har varit roligt att vara i rampljuset och "Junior" skötte sig utmärkt då han kammade hem hela 50 000 kronor för sitt andrapris.

En smått sanslös summa på ett bräde för att ta sig i mål på en travbana.

Det går inte att vara missnöjd med hästen som gjorde allt som stod i hans makt för att vara först i mål.

Han gav allt han hade och det tog emot rejält sista biten, men han klarade ändå av att behålla andrapriset och gick dessutom den osannolika tiden 13,9 på medeldistans och voltstart. En tid som var en hel sekund snabbare än de 14,9 som är banrekordet på Hagmyren för 4-åriga hingstar och valacker.

Synd att rekorden bara gäller vid vinst.

Han förtjänade dock att vinna kan man tycka efter den prestationen men så är det i trav, ibland är det någon som är bättre. Eller får ett förmånligare lopp.

Jag är glad över framgången ändå. Vi är ju normalt små spelare i ett stort spel och ska egentligen inte kunna hävda oss på den här nivån.

Mindre glad är jag över hur han tog loppet rent fysiskt..

Han var kokhet i hovarna direkt efter och Henke tyckte att han var entömd och inte lika fin som han varit tidigare och rekommenderade veterinärbesök.

Igår kväll var han fortfarande rejält varm, framförallt i bakhovarna.

I morse var hovarna lite "avsvalnade" men fortfarande lite varm. Han var även "småsvullen" i alla fyra kotorna och de "gallor" han normalt brukar ha bak var lite extra ifyllda.

Jag är faktiskt lite oroad över höger bak, för det benet ser han ut att passa sig lite extra för att inte anstränga. Men det är inga svullnader som ser ut som gaffelbandsblödningar, men man vet ju aldrig.

Har jag tur är det bara så att han blev rejält hovöm av att gå barfota i loppet. Banan var mycket hårdare än den normalt brukar vara på Hagmyren och möjligen så passade den inte hans hovar så bra.

Han går dock på alla fyra ute i hagen och det ser i det närmaste helt normalt ut.

Han springer dock inget alls och det är väl inte så konstigt efter gårdagens "mangling" men humöret verkar dock vara på topp, och han smågnäggar lite då och då och spelar med öronen.

Vi får se när det blir något veterinärbesök. Henrik skulle kolla och eventuellt får jag komma på en av hans onsdagstider på ATG-kliniken.

Annars blir det väl PH-vet eller Hudikkliniken så fort det går.

För övrigt ett stort tack till alla er som gläds med mig och tack för alla gratulationer.

Det gäller att njuta medan turen är med en, för det kan som sagt vända fort.

Jag vill även passa på att gratulera min gamle kompis Thomas Hellström vars häst Västerbo Offspring var tvåa i det första V75-loppet. Tror inte det är så ofta, om någonsin två klasskompisar från gymnasiet båda blir tvåa på V75.

Stort grattis, Thomas

Det är på gott och ont. Det vinklas hit och dit.

MEN oavsett så ÄR det roligt att bli uppmärksammad.

Bästa grejen kom dock i dag då det i Travronden var ett gigantiskt reportage (hela 5 sidor!). Det blev jättebra måste jag säga, även om en del faktafel smyger sig in.

Det var följande smågrejer bara: hästen jag lånade till hette Viviann Brante och inte "Viviann Brunte" samt att La Bigi (Parkins mamma) hade inte sprungit in en en krona de senaste åren innan jag köpte henne, hon hade dock sprungit in ca 85 000 tidigare.

Mycket bra jobb annars av reportern Lars-Johan Holm och fotografen Micke Gustafsson som fick till det så bra.

Över till annat.

Igår var jag till Bollnäs med Prevenue som jag tycker fungerade riktigt bra nu. Hon blev dock först utan pengar men det hade kunnat vara en mycket bättre placering.

Hon gick i väg skapligt men tog några galoppsteg efter ca 100 meter men hittade benen relativt snabbt men hamnade bland de sista. På första rakan rundade vi den bakre klungan och kom ner i tredje ytter efter 700 meter.

Där låg vi kvar och satt nöjda och belåtna kvar där när attackerna kom bakifrån.

Hon var gott gåendes och låg på en fjärdeplats kvar i ryggar när vi svängde in i sista kurvan, vi satt snett innanför vinnaren som gick i tredjespår och väntade på upploppet då jag tänkte ta ut henne ett spår och lufsa med vinnaren in i mål på en fin placering, då hon snubblade till och galopperade kort igen, hon fann benen relativt snabbt, men tappade både position och lite fart när hon ställde sig i trav igen och då var halva det bakre fältet över och förbi oss.

Otur men inte förvånade då hon hoppat en hel del i sin karriär.

Det kändes dock som om hon blir bättre och bättre rent mentalt, och att hon som nu ställer sig så gott som omgående i trav när hon galopperat tror jag inte hon gjort tidigare.

Jag har kört henne utan käkrem de här loppen och det kanske var det som var anledningen till den sista galoppen, hade hon haft lite stöd där kanske hon hållit sig på benen?

Jag är ändå rätt nöjd över utvecklingen hos henne med tanke på förutsättningarna. Hon är dock fortfarande lite väl het i värmningen ännu, men jag tror vi är på väg åt rätt håll.

Det är ingen stjärna men nog borde hon kunna tjäna lite pengar framöver...

Det ringer tidningar och folk både hit och dit och vill snacka om "Juniors" chanser på lördag. Det är roligt men skapar samtidigt en rejäl förväntan på hur det hela slutar.

Själv försöker jag hålla nere de egna förväntningarna lite, så att man inte rycks med alltför mycket.

Jag vet ju att "allt" kan hända i den här branschen. Det kan gå bra och det kan lika fort gå dåligt. Det gäller att vara beredd på båda alternativen, för hur det än går så går ju solen upp även nästa dag.

Just nu njuter jag över alla "superlativer" som skrivs i pressen. Många är positiva till hästen medan några är mindre imponerade. Så gott som ALLA varnar dock för att han borde vara med på målbilden.

Vi Tippa öser dock på mest och har honom som spik på alla sina system och skriver, citat: "Hästen är okänd för den breda V75-publiken, men vi påstår: Det är en kanon!"

Kul att läsa, och jag hoppas att dom får rätt

Var även en artikel om oss i V75-Guiden, den kan ni se här.

På fredag kommer enligt uppgift en längre artikel i Travronden också. Helt sanslöst, men kul.

Spännande uppgift på lördag alltså.

Hästen känns annars helt OK, inga våldsamheter sedan förra starten. Han har gått sina normala backintervaller á 450 meter två gånger i veckan sedan dess.

Igår fick han sitt sista "jobb" innan starten och det var mest jogging på sandbanan samt några lättare vändor i backen.

Han verkar som vanligt.

I morgon bär det av till Bollnästravet med Prevenue som är som vanligt hon med.

Yr och hetsig, alltså.

Hittade igen mitt gamla raka entömsbett efter lite letande och det fungerade rätt bra här hemma i alla fall. Hon accepterade det rätt bra, men vi får väl se hur hon gör när det blir lopp.

Taktiken är dock ganska uppenbar. Komma iväg felfritt, hitta en bra rygg och sedan hoppas på det bästa.

Det blir ingen offensiv styrning i alla fall.

Felfri går hon nog straxt under 18 och på det bör hon tjäna en slant i alla fall.

Vi hörs mer innan lördag.

Ska bli spännande att se vilket spår vi får, för att vi kommer med är jag rätt säker på. Han har ju över 1200 poäng och de senaste gångerna har det räckt med knappt 1000.

Frågan är dock hur bar det kommer att gå. Tittade på finalerna idag och det går fort på V7. Nu var det ju i och för sig finaler, men ändå.

Sedan så vet man ju inte vad de här tre veckorna på hemmaplan utan snabbjobb gjort med hans tidigare form?

Hoppas i alla fall på ett bra spår. Vore kanon med spår två eller tre. Då skulle även jag bli lite mer optimistisk.

Henke ringde och var på kriterieauktionen. Jag hade sms-tipsat honom om en häst som jag trodde skulle kunna bli riktigt bra och han undrade om han skulle köpa den åt mig.

Jag tackade nej.

Tur var väl det eftersom den gick för 140 000 kronor.

Det var tydligt att det var fler som "sett ut den".

Återstår att se om den blir bra nu då.

Hade anmält Prevenue lite här och där. Trodde inte hon skulle ha en chans att komma med någonstans. Men den där ynka 10 poängen hon "skrapade" ihop på Hagmyren senast blev avgörande.

Nu kom hon ändå med till på torsdag trots att hon var 15:e reserv då man på Bollnäs delade hennes klass och strök ut "travridningsloppet".

Bra val tycker naturligtvis jag

Men det är små marginaler, hade hon haft noll poäng som innan Hagmyren, hade hon inte kommit med.

Så det kan även vara avgörande med matlappar, om man ska få vara med igen.

Nu fick vi ju ett "pissigt" läge och 20 meters tillägg, men motståndet ser överkomligt ut på papperet i alla fall.

Nu är ju den här märren den svåraste jag haft att göra med så det är ju ett äventyr bara att värma, för att inte tala om att komma iväg från start. Har provat lite nya bett den här veckan med varierat resultat. Har inte hittat "rätt" riktigt än, men det känns som om jag närmar migi alla fall.

Jag tycker ändå att hon är klart spelbar den här gången.

Hon stod faktiskt i nästan 100 gånger pengarna på Hagmyren och med felfri avgång där tror jag inte jag varit sämre än 3:a, och jag tror nog att hon står i något liknande odds även den här gången då hon är sistrankad i programet.

Jag skulle ändå inte bli förvånad om jag är bland de tre bara hon håller sig på benen. Ett platsspel kan nog ge bra utdelning den här gången.

Lite kul är det också att två av mina jobbarkompisar startar i samma lopp. Det är lite av Ortvikenmästerkapet i trav, det är ju några till som har hästar på skiftet, men kul är det i alla fall att möta Erik Remnehag som plockar ut Mission Bell (Kristian Lindberg kör) och så är det "sommarjobberskan" inne hos Erik, Carro Torbjörnsen som själv kör sin Bitty K. Carro körde för övrigt in licensen senaste gången jag "förnyade" min.

Kul hoppas jag det blir - och framförallt om jag slår av de andra.

I starten kastade hon sig rakt upp i luften på "kör" och galopperade sedan och jag tänkte att jag hade tur som fick en chans till då det blev omstart dömd, eftersom ett par andra ekipage var på fel ställe.

I den giltiga starten var det samma visa och vi var 30-40 meter efter hela fältet när hon ställde sig i trav. Jag körde på i eget tempo invändigt och tog mig närmare och närmare fältet. Det gick rejält fort därframme så jag hade hoppet uppe om att få kontakt så småningom när rusarna blev trötta. Och hon plockade hästar eftersom både av egen kraft och då de galopperade och vi var i kontakt 600 kvar och det kändes som att vi ändå skulle kunna bli 4-5:a eller något liknande. Precis då så hoppade den utvändigt om oss och vinglade naturligtvis innanför vårt högra hjul. Jag skrek då till att han skulle passa sig och då blev hon rädd och så hoppade hon en gång till.

Sedan trodde jag den dagen var förstörd.

Nu ställde hon sig ju på en gång och vi lyckades faktiskt komma ikapp och ta ett par ekipage till samt svara de som kom bakom oss. Utan galopperna har hon lätt gått under en 18-tid som det kändes.

Men frågan är väl om hon tänker gå felfritt någon gång.

Jag tror att det mestadels var bettet som störde henne den här gången.

Hon ligger ju på rätt friskt och irriterades när jag fick hålla i henne. Såg att bettet vreds uppåt i munnen på henne när jag tog i henne när vi for ut i defileringen och det var nog inte så skönt.

Och att det möjligen var detta som störde mest den här gången, var det faktum att när hon väl började springa i loppet och jag slapp hålla i henne så slutade hon också att "jävlas" med munnen.

Ska testa med ett likadant bett, men av lite äldre och smnidigare modell som jag hade på Newyorken men som sitter på ett halvstängt huvudlag just nu. Ska flytta över det till hennes huvudlag och se hur det går. Det vrids inte lika mycket uppåt när man tar i hästen som det här nya bettet hon haft nu.

Anmäler henne redan imorgon igen till Solänget.

Henke ringde för övrigt och meddelade att han kan köra Parkin på V75. Hästen han hade själv var behandlad och var inte aktuell för att starta.

Det var ju bra.

Så nu laddar vi för V75 den 9 oktober

Imorgon skulle min farmor Vilma ha fyllt 95 år om hon levat. Hon dog 20 december 2008. Det känns som igår fast det snart är två år sedan.

Imorgon blir det besök på kyrkogården och tända ett ljus för henne.

Jag har sällan eller aldrig kommit i kontakt med en så stressad häst.

Jag tycker att nu borde hon ha upptäckt att det inte är så farligt att vara här och att alla är snäll med henne men det verkar som om problemen sitter djupare än det vanligtvis gör.

Jag kan inte säga om det är det franska inslaget i stammen eller om det är miljön hon kommer ifrån som är orsaken till hur hon beter sig.

Men rent psykologiskt så har hon stora problem med travträning och det som hör därtill.

Hon är en väldigt snäll häst annars och att gå med henne och sånt utan grejer är inga problem men så fort en sele kommer fram blir hon väldigt vaksam, för att uttrycka det milt.

Det går dock att träna och köra men på slutet så har hon konstigt nog endast fungerat tillfredställande den gången vi var in och körde provlopp för någon vecka sedan.

I träningen här hemma är hon som det verkar hetare och "snurrigare" än tidigare.

Skulle hon inte "kompa" så bra med Parkin som hon gör så har hon nog redan varit härifrån vid det här laget. Nu gör vi en test på Hagmyren, när jag ändå har henne kvar.

Nu är det ju inte bara negativt med Prevenues närvaro här på Storjorden. Exempelvis om man ser till Parkins välbefinnande, som är nog så viktigt med tanke på hans närmaste åtaganden, så är det ju enbart positivt för hans del då han ser ut att må bättrre än någonsin med sin "nya" hagkompis.

Tråkigt ändå att hon inte fungerar då det finns fart och kraft i henne så att hon borde vara en betydligt bättre häst än vad hon är.

Men så är det.

Annars tränar "junior" på bra här hemma inför anmälan till Hagmyrens V75 omgång i början av oktober. Det enda mörka molnet på himlen är att jag eventuellt får leta efter en ny kusk då Henke har en egentränad i samma klass.

Vi får väl se hur det blir men han ska lämna besked innan nästa söndag då anmälan sker. Det finns ju mycket duktiga kuskar men ändå tråkigt om han inte kan köra, då han känner hästen så bra och de fungerar tillsammans, men så är det.

Personligen tror jag att förutsättningarna den här gången med voltstart och medeldistans borde vara mer passande för en riktigt bra placering med min häst, än med den han tänker starta, även om han har form.

Jag har ändå full förståelse om han väljer att gå ut med sin häst.

Det är ju så att en proffstränare är beroende av sina hästägare, för det är ju först och främst tack vare att man har dom bakom sig man kan betala räkningarna.

Å andra sidan på Bergsåker två veckor senare finns det ju även lopp i samma klass som borde passa DEN hästen riktigt bra.

Vi får väl se.

Helt klart är dock att om inte Henke kör så försöker jag med någon av de allra bästa som kommer upp.

I första hand kanske jag kollar med Ulf Ohlsson, som ju är härifrån och dessutom körde Hibbitt så förtjänstfullt. Han har ju säkert sett hästen och vet hur bra han varit här hemma mot "vanligt" motstånd. Sånt ska inte underskattas.

Annars hoppas jag på att någon av de andra toppkuskarna är lediga i vårat lopp.

Vi får väl se.

Först nu Hagmyren i dag.

Kan bli spännande - eller så inte...

Hästen var riktigt bra även denna gång. Men löpningsförloppet gav en del att önska.

På förhand var det ju ett uselt läge, men då fyra ekipage var strykna när starten närmade sig blev det i alla fall färre hästar att runda.

Nu hamnade jag ju från 12:e spår i fjärde par ytter, trodde jag åtminstone, men det tyckte inte kusken innanför mig som helt plötskligt skickade ut mig i tredje, så efter 300 meter fick jag backa till vad som skulle bli femte ytter. När jag väl hade backat då passade det väldigt bra för honom att gå ner på innerspåret. Så det var bara att ge sig framåt igen.

Ungefär så har det varit mest hela tiden på slutet i loppen för min del.

Hur som helst blev det tredje par, en bra position inför fortsättningen tänkte jag. Nu blev det ju som vanligt då den i dödens tagit upp för att få fram någon och då den framför mig gav sig iväg, hängde jag på. Nu kom ju han ner i dödens tämligen snabbt, medan jag blev kvar ute i tredjespår resten av loppet.

Jag hade chansen att ta upp och gå tillbaka ner i andraspår i kurvan efter varvningen men eftersom jag är förbannat korkad så satt jag kvar där ute och harvade på.

Kom ner i dödens in i sista kurvan men återigen lyckades jag inte behålla mitt spår då den blivande vinnarkusken stack in frambenen på någoty vis mellan ledaren och mitt sulkyhjul och sedan "galltjöt" hela kurva att jag skulle hålla ut. Jag höll emot in tills vi svängde in på upploppet då jag helt plötsligt var ute i tredje igen.

Parkin bet i och vi tre kämpade sida vid sida tills det var 75-50 meter kvar då jag kände att det inte var lönt att jaga på honom något mer utan att orken tröt.

Han blev ändå trea på mycket dugliga 15,8 full väg. Och 7 500 in när man kör som ett rövhål är ju bra facit ändå.

Det är som sagt en riktigt bra häst i fin form annars.

Dyker inget oförutsett upp så blir det nu tre veckors träning och uppladdning fram till den den 9 oktober och en V75-start på Hagmyren för hans del.

Till Hagmyren ska även Prevenue nästa vecka. På söndag testar jag att starta henne i ett P21-lopp där. Anmälan på måndag. Hon var ju halvgalen berättade jag ju i senaste bloggen.

Till senaste passet bytte jag till ett vassare bett, något jag inte brukar gilla att göra, men för hennes del blev det klockrent.

Lugn och väldigt hanterbar.

Dessutom äter hon nu magmedicinen Gastro Gard fram till onsdag (96-timmars karens) och jag hoppas det hjälper henne lite.

Jag har även haft besök av Travronden som var här och kollade på Parkin och tog ett snack samt fotade. Tanken är väl att ett reportage om våra förehavanden dyker upp i tidningen lagom till Hagmyren.

Vi får väl se hur bra det blir. Kul ändå att en liten "skitamatör" som jag just nu får så mycket publicitet, kanske för att jag går mot strömmmen lite vad det gäller körningen.

Men det finns väl en story bakom allt

Parkin ska ut igen i ett tilltänkt "genrep" inför en eventuell V75 start på Hagmyren den andra veckan i oktober.

Det är ett amatörlopp på Bergsåker på fredag.

Nu fick vi ett riktigt dåligt läge och som nog alla i hela världen snart känner till så har ju aldrig jag vunnit ett enda travlopp och frågan är väl om jag ska lyckas nu då.

Svaret får vi på fredag.

Hästen känns i alla fall okej. Men som sagt läget, ett tolfte spår bakom bilen är väl inget att hurra för.

Däremot så verkar det ha "brunnit" ihop för Prevenue som i två träningspass efter varandra sedan vi var in på Bergsåker varit mer eller mindre prillig.

Hon uppträder väldigt underlig just nu. Hon går tämligen snällt bort till banan, men sedan är det si och så. Värmningen funkar också den skapligt men sen barkar det loss..

Hon galopperar, och kastar sig upp och ner ruskar på sig och ibland är det som om hon nästan tänker lägga sig på marken.

Det är ju tydligt att det är något som stör henne.

Ett stort frågetecken för hennes fortsatta framtid här är det i alla fall om hon inte skärper sig.

Nu över till en lite annan grej.

Jag hade besök häromdagen då en av sveriges mest kända och bästa tränare dök upp här, för övrigt så var han den som körde Big Earth till min första tränarseger för väldigt många år sedan.

Det var en något surrealistisk känsla när han helt plötsligt stod där mitt i hagen och gav mig ett bud (ett rejält sådant ska tilläggas) på junior.

Jag begärde det dubbla för att ens fundera på saken. Jag skulle höra av mig om jag ångrade mig sa han. Det tror jag inte att jag gör.

Har man äntligen fått en häst som håller vill jag nog vara med och tävla lite på en högre nivå än jag är van.

Jag passade på att fråga honom om Prevenue, och om hur jag skulle gå tillväga med hennes avmagring/svårföddhet när han ändå var här.

Han sa då att jag skulle testa om hon hade magsår, för då kunde dom se ut så där; "Prova att ge henne Gastrogard", sa han och det har jag beställt nu så vi får väl se hur hon svarar på detta.

Annars är det som vanligt.

Igår hade jag klivit ur vagnen igen efter Östersundsresan och återlämnat tömmarna till Henke, och han förvaltade sitt pund med sedvanligt accuratess.

Kom igenom bra från tillägg och ner i andra ytter och när han ställde på 600 kvar så var det faktiskt som om dom andra backade.

En våldsam avslutning med 10-fart en par tre hundra meter då ahn växlade om dom (11,5/sista 800) och vann "uppullande" på 15,4/2160 meter.

Bra gjort och Henke sa i intervjun att han aldrig kört en så snabb häst i klassen.

Kul att han gillar hästen.

Och ett stort tack för alla gratulationer, de värmer!

Parkin brisar undan till tredje segern sedan 6 augusti!

Dessutom var det ett bra besked för mig själv (och vissa andra...) nu när han varit hemma i snart en månad, att även "min" träning håller måttet för hade den inte gjort det så borde det ha märkts även "den här vägen också" då han förbättrades så mycket på bara en månad hos Henke...

Nu blir det lugnt och fint till nästa fredag, då det är ett lämpligt amatörlopp här hemma på Bergsåker.

Då kliver jag upp i vagnen själv igen.

Till mångas förtvivlan.

Men å andra sidan blir det åtminstone spännande för spelarna

Sedan är siktet inställt på Hagmyrens V75:a som går av stapeln andra helgen i oktober.

Om allt går som det ska vill säga.

Jag har ju varit med ett tag och vet att lyckan är kort i den här branschen, så det gäller att njuta medan det går.

Nu över till nästa häst på träningslistan.

I morse var jag faktiskt ner på Bergsåker och körde provlopp med Prevenue.

Hon var överraskande bra tycker jag, som känt mig lite negativt instäkllt till henne på slutet då hon varit lite besvärlig igen.

Förutom behandlingen i kota och knä, så hade jag gjort några smärre förändringar i utselningen, sedan starten där i början av juli och dessa föll väl ut måste jag säga.

Efter att ha tuffat på i rygg på ledaren i ett 8-hästarsfält, så spurtade hon om denne invändigt på bra sätt utan drivning när denne bröt ut på upploppet. Hon var sedan knappt slagen, kanske med en hals av Blott Tooma som kom långt ut.

Hon gick skapliga 20,0/2140 meter och var helt obrukad i mål.

Framförallt tyckte jag att hon "skötte" sig bra, inga dumheter och sånt, även om hon rumplade till lite grann mitt i andra kurvan på första varvet, så höll hon sig ändå i trav.

Och att hon höll sig i trav hela vägen är jag mer än nöjd med. För hennes del är det det som är problemet.

Men det finns alltså lite hopp inför framtiden även för hennes del.

Som vanligt var hon lite nervös, framförallt efter värmningen, men jag tycker ändå att hon hanterar det hela bättre än tidigare.

Nu tränar vi på här hemma och anmäler lite här och där. Hon har ju noll poäng så troligast blir det inte start förrän den 26:e på Hagmyren då det finns ett passande P21-lopp.

Artiklar i Östersundstidningarna, utsedd till "Floppen" på Östersund i tisdags och så den senaste, omnämnd i Uppfödarbloggen på ASVT:s-sida, här

Det har inte gjort speciellt mycket att bli "utpekad" som en motpol till proffsen (även om det naturligtvis hade varit roligare att uppmärksammas för att vara riktigt duktig på något).

Att man blir uppmärksammad för att man är så dålig på det man gör, att man trots fler än 100 försök ändå inte lyckats vinna lopp (jag kontrollräknade just och det är till och med hela 115) är ju inte så konstigt, egentligen.

Men det är ju samtidigt som om man blir lite utpekad som "sämst i världen", typ.

"All publicitet är bra publicitet" var det någon som sa och även om en del inte tycker det i det här fallet, så gör det som sagt inte mig speciellt mycket.

Jag tycker ändå det mesta är bra skrivet, och dessutom är det ju SANT. Jag har ju ALDRIG vunnit ett lopp.

Mig gör det inget om det skrivs. Dessutom körde jag ju dåligt den här gången - också!

I fredags blev jag utsedd till "Floppen" i Travronden, efter en mindre lyckad styrning och en blygsam 5:e plats som favorit på Östersundstravet.

Det är ju ganska lätt att föreställa sig och tro att jag är någon sorts "storpajas" som inte fattat "mitt eget bästa" och bara kliver ur vagnen och låter "de bättre lämpade" köra loppen eftesrom det gick så dåligt senast.

Det vore ju en enkel väg att gå, men enkla lösningar har aldrig varit min grej. Däremot är jag ganska egensinnig när jag bestämt mig för något och det är ju på gott och ont.

Inbillar jag mig att det går att göra så ska det mycket till för att överbevisa mig.

Dessutom så har jag (trots att jag aldrig vinner lopp och är en så dålig kusk) ändå rätt så bra siffror om man ser till inkörda pengar och övriga placeringar.

Kollar man statistik för de senaste tre åren så har jag en sammanlagd platsprocent på 21. Det innebär att jag är 2:a eller 3:a i var 5:e start jag kör.

Ser man till pengarna så har jag under samma period kört in ca 140 000 kronor utan att vinna.

Om man sedan, mina dåliga körhänder till trots, så har jag ändå lyckats hålla hästarna i trav utom vid blygsamam 5 tillfällen av de drygt 60 lopp jag körde under perioden 2008-2010

Det är möjligt att det är helt enkelt så att jag är inte tillräcklig talangfull för att lyckas fullt ut som kusk, men jag tänker ändå fortsätta ha roligt och köra lopp.

Nu är ju travet mer än bara pengar och att vinna för mig.

Det är ju själva tävlingsmomentet som är en stor del av tjusningen. Och även om inte alla bagare gillar att äta bullar så vill alla fall jag vara med hela vägen.

Det skäms jag inte för.

Och även om jag aldrig skulle vinna ett lopp så är väl det något slags rekord det också.

Däremot är jag ju inte korkad på det viset att jag inte förstår att hästen har potential att tjäna fina pengar. Nu nästa gång (imorgon) får Henke chansen igen på Bergsåker och vinner han då, så räcker poängen möjligen till en eventuell V75-start i början av oktober.

Den chansen vill jag inte slarva bort, även om jag helst kör själv.

Hästen kändes trög som vanligt men annars var han riktigt bra på Östersund - det var kusken som var dålig. Det tror jag inte fallet blir på Bergsåker imorgon.

Jag tror det var första gången i karriären.

Det hade spelarna tyvärr inget för, eftersom jag min vana trogen undvek att vinna även denna gång.

Nu var ju läget inte det bästa och distansen kanske ingen fördel. Hästen gjorde ändå en godkänd insats även om jag önskade att han "tog i" lika bra för mig som för Henke.

För det gör han inte.

Då hade jag vunnit det där loppet.

Nu blev det ju även lite uselt kört från min del så han är lite ursäktad, men då vi hamnade i tredjepar utvändigt efter en något trevande start - och det var krypkasino därframme - tyckte jag inte att jag riktigt hade något annat val än att gå på redan varvet kvar.

Nu blev det helt fel då den i dödens svarade ut mig så jag blev hängande i tredje, ända tills vi närmade oss sista kurvan då jag tog mig upp på andra plats.

Den i ledningen stack sedan bara undan in i svängen och vi försökte hänga med, men det var vi chanslösa på.

Jag lyckades ändå hålla mig på tredje plats ända till straxt innan målgång, då två stycken långt ut i banan slog av oss.

Jag körde ju lite för offensivt och sista biten var det tunga ben.

Ändå tycker jag att han borde ha visat lite bättre moral sista biten men då och då är han lite slak på upploppen när jag kör.

Nu gick han väl 13 ett varv i tredjespår och det går väl inte att kräva just något mer.

Den obligatoriska bötesavdraget med 1 200 kronor för "Felaktig drivning" kom med det också.

Med facit i hand skulle jag nog ha suttit kvar där bak och kört på chans till slut i stället.

Men då han varit så bra på slutet trodde jag att han skulle kunna fixa det ändå.

Men det är väl "lärpengar" det här också.

Nu över till annat.

Även om jag misstänker att det är sällsynt att en kusk som kört så många lopp som jag och aldrig vunnit, får en halvsida i en tidning så skedde det idag.

Döm om min förvåning när en reporter från Östersunds Posten ringde mig när jag var på väg upp till Östersund och ville intervjua mig om hur det var att aldrig vinna lopp eller något i den stilen.

Här är resultatet av den intervjun.

Kul med publicitet är det även om det vore roligare om jag VUNNIT ett lopp innan jag hamnade i tidningen

Nu blir det ny start för "junior" redan på tisdag igen. Då får han åter Henrik i sulkyn för att se om åtminstone min träning håller måttet, även om mina kuskkvaliteter inte gör det.

Annars är det som vanligt. Norma är i alla fall dräktig enligt veterinär Westin som var här och "kände" på henne.

Min 87-årige stallveterinär Kjell Westin - Still Going Strong.

"Wesslan" skulle känna på henne igen närmare jul men just nu det var allt som det skulle.

Jag har även ökat på träningsdosen för Prevenue som jag annars tycker är en svår häst.

Hon har en del omotiverade "dumgalopper" för sig emellanåt i träningen och blandar och ger. Visa gånger är hon väldigt lugn medan hon rätt som det är helt hispig.

Dessutom är hon lite besvärlig att sela, även om hon är mycket bättre än hon var när hon kom hit i våras. Det är väl främnst svansen hon har bekymmer med.

Hon känns annars rätt skaplig när hon springer, och nu äter hon riktigt bra och det verkar som hon så sakteliga börjar lägga på sig åtminstone pyttelite vikt efter sommarens ofrivilliga viktminskning.

Förhoppningsvis kan det bli start i slutet på månaden. Det fanns ett passande comeback-lopp på Hagmyren då.

Hon är dock lite av en rusar-typ så det skulle helst ha funnits ett 1640-meterslopp åt henne.

Äsch, det spelar väl ingen roll egentligen för det blir väl en nolla till!

Det har inte hänt så speciellt mycket som är att skriva om.

Jag har fått lite kommentarer om att jag är korkad som tagit hem Parkin, men det var ju väntat så det spelar inte så stor roll.

Han känns som vanligt här hemma tycker jag, kanske lite mer fokuserad bara.

På tisdag gör han första starten i "nygammal" regi igen.

Ett kortlopp (första gången för honom) på Östersund. Står hyfsat inne, men fick inte så roligt spår. Det blev ett femte i voltstart. Han hoppar nog inte från start, men kommer nog att hamna illa till. Är han lika bra som för Henke så borde han ha bra chans ändå.

Kanske jag äntligen får vinna mitt första lopp.

Vi får hålla tummarna - eller så inte

Dräktigheten hos Norma ska kollas på på måndag, och Prevenue känns lugn och fin i träningen.

Hon är fortfarande för tunn efter betet för att jag ska våga börja "träna" på riktigt ännu, men hon får ändå jogga på lite ungefär varannan dag just nu. Nu när jag jobbar dagen onsdag, torsdag, fredag den här veckan blir det lite längre uppehåll.

I morgon torsdag gör Newyorken debut för sin nye tränare Jon Walter Pedersen på Åby (lopp 11). Han berömmer henne väldigt på sin hemsida. Där han bland annat skriver att senaste jobbet gick efter 17/1600 meter.

Nu hoppas jag det går bra i loppet även om hon tidigare nästan aldrig gjort speciellt bra ifrån sig bakifrån. Men ny miljö och nya förutsättningar kan ändra på mycket.

Hon verkar ha det bra i alla fall.

Nye ägaren Bernt Nilsson och Newyorken i stallet hos Jon Walter Pedersen.

Nu över till något annat.

Tiden efter Hibbitt har gått bra, även om det känns lite konstigt att han aldrig kommer stå i sin box igen. Han har inte ont något mer och det är ju huvudsaken.

Gaffelbandsskador är ett helvete och sällan håller de när blödningarna börjar komma.

En oerhört tråkig nyhet som jag fick veta igår var aar att min arbetskompis Göran Nyman i dag tvingades ta bort sin formtoppade häst Global Lordi efter en ny gaffelbandsskada.

Hästen var favorit i ett av lunchtravets lopp idag på Solänget och nu är han borta.

Det är ett ögonblicks verk i den här branschen. Skadorna kan komma snabbt och obevekligt. Precis som för Hibbitt när han var som bäst.

Nu hoppas jag Parkin inte råkar ut för något liknande.

Men som sagt man vet aldrig vad som händer.

För övrigt så blev Parkin utsedd till "Dagens Häst" på Bergsåker den 13 augusti. Kul!

Hej

Det var dags för vår gamle vän Hibbitt att ta farväl av denna jord. Tårarna har flödat, men avslutet blev nästan så snabbt som jag önskat.

Även om jag är glad att inte behöva fatta såna här beslut så ofta så känns det ändå som rätt beslut med tanke på hästens bästa.

Han fick 13 år.

Många goda, men även några mindre bra då hans karriär kantades av allvarliga skador.

Utan dessa hade han sprungit in mer än de 344 000 kronor han sprang in.

Nu har han haft en fin sista sommar ute på ett stort bete och en sista natt hemma i sin egen box.

Tack för allt, gamle vän.

För Parkin var osannolikt bra även i sin andra start för Henke.

Från dödens i hårt tempo bara krossade han dem alla och bara "tokvann" på 14,7 autostart över medeldistans.

Helt osannolikt - men fantastiskt roligt.

Prisumman för prestationen var 20 000 kronor och det var länge sedan såna "extrapengar" ramlade in på undertecknads konto. Nu är ju det i travsammanhang för många blygsamma pengar men för mig är det bra utdelning.

Precis som jag skrev i förra bloggen är det säkert många som tycker att jag resonerar med "huvudet under armen" och det var också många kommentarer i stil med: "nu kan du väl ändå inte ta hem hästen?" efter loppet.

Men är man ensam ägare är det ju lätt att fatta besluten.

Och även om resultaten med största sannolikhet skulle bli bättre hos Henrik så är det ju som jag sagt hela tiden. Det här är ju mitt intresse; att hålla på med hästarna själv.

Och man ska inte heller sticka under stol med att det är mycket pengar att lägga ut varje månad att ha en häst i proffsträning.

Att lägga halva lönen på en häst varje månad, framför allt när man kan hålla på själv för en betydligt billigare penning, är inte sunt i längden för en vanlig arbetare som jag själv.

Och även om det blir med betydligt sämre resultat när jag håller på själv, så har jag ju inte behövt svälta än.

Det finns ju aldig några garantier för hur det kommer att gå i framtiden. Det enda som är säkert i den här branschen, det är att en saftig räkning ändå kommer varje månad om man har en häst i proffsträning. Nu är ju Henrik humanare än de flesta men det kan ju ändå bli bra dyrt.

Hur som helst så är han nu hemma på Storjorden igen.

Och i amatörträning.

Vi får se vad framtiden utvisar.

Henrik har nog inte kört honom för sista gången, även om jag kommer att prova själv nästa gång.

Nu hoppas jag att vad som hänt är att hästen nu fattat vad det hela går ut på.

Och att det är det som är orsaken till den hysteriska form han visat upp.

Jag hoppas även att mina lite sämre träningsförhållanden ändå ska räcka till i framtiden även om orken måste ha blivit mycket bättre hos Henke.

Att det varit en bra häst har jag haft känslan av ända sedan han var liten. Det har dock varit oerhört svårt att få honom att plocka fram lite inställning i lopp och det är väl främst det Henrik lyckats oerhört bra med.

Henke tyckte att han tagit till sig deras träning väldigt fort och att det nog var en av de mest okomplicerade hästar han någonsin tränat.

Springa har han ju som sagt alltid kunnat och redan ifjol som treåring gick han ett varv i tredjespår efter 14,3 och i våras avslutade han med ett 15-varv och en 11,5-avslutning sista 500 i ett lopp så tiderna har nog funnits i honom.

Skillnaden är att i de här loppen har han gjort det på ett verkligt annorlunda och bättre sätt och utan just några anmaningar.

Tidigare har man nästan fått vända ut och in på honom för att få honom att ta i.

Jag hoppas att han fungerar även lite bättre även för mig framöver även om jag är klasser sämre än Henrik både på att köra och träna.

Nu har jag som sagt tre hästar på hemmaplan igen. Norma ser bättre ut i hullet än Prevenue som ser ut som en sågbock. Hon är dessutom svullen i skenbenet vänster fram. Frågan är om hon inte vrickat sig och tänjt ut någon sena eller ligament och att det var det som var felet när jag var i Grekland och hon blev halt. Jag ska sko henne i morgon och eventuiellt köra henne en sväng för att se hur det känns.

Allt annat i travlivet känns dock rätt så bra just nu

Det datum jag tar upp nu är mer av ett datum i ledsamhetens tecken.

Det är exakt sju år sedan på dagen idag den 13 augusti som Hibbitt bräckte ner i sitt bakre vänstra gaffelband på Bergsåker. Han hoppade av banan på tre ben och blev sig aldrig riktigt lik igen. han opererades och gjorde otaliga comeback-försök men det gick inte.

Nu är det start igen på samma dag.

Hade jag varit mer vidskeplig än jag är så har det inte varit med tillförsikt jag sett an dagens start.

Nu är det ju en helt annan häst men annars är det lika läge. En häst som är tippad och som är på väg uppåt i form och som ännu inte nått zenit i sin karriär. Precis som Hibbitt.

Jag hoppas verkligen att inget händer Parkin idag, nu när han äntligen hittat formen. Han tog verkligen fram sitt kunnande förra veckan vid sin första seger och har fått mycket beröm i tidningar och annan media efter segern. Ikväll är han tippad i Börje Anderssons tipsprogram. Se upploppet här och lyssna på Börjes V65-tips (ca 1 minut in i programmet).

Henrik Svensson och hans personal har gjort ett oerhört finrt jobb den här månaden han varit hos dem och jag hoppas att jag inte saboterar detta nu när han kommer "hem" igen.

Många tycker naturligtvis att jag är dum som tar hem hästen.

Men det är ju ett intresse för mig att hålla på med hästar och köra lopp.

Hade jag sett enbart till pengarna hade jag gjort något annat.

Jag är mest glad åt att hästen visat sitt kunnande och även om han aldrig vinner ett lopp till så har han ju visat att han kan.

Och rent ekonomiskt så är det nog ändå så i längden, att de matlappar jag kör in som amatör med honom generar mer pengar i fickan åt mig själv än vad det skulle göra med honom i proffsträning sett över tid.

I dag börjar annars allt återgå till det normala igen. Norma och Prevenue hämtade jag hem från betet mitt på dagen idag och båda verkade väldigt nöjda med att få komma hem då dom genast kom till utgången och dessutom klev på finkan utan mankemang.

Norma och Prevenue har varit på sommarbete.

Prevenue får väl ta det lugnt någon dag till innan träningen tar vid. Medan det snart väl är dags att kolla dräktigheten hos Norma.

Hibbitt kommer även han hem en kortsväng på måndag. Sedan bär det av till Delsbo och slakt på tisdag.

Ett tråkigt med ändå välgrundat beslut. Han har fått haft ett bra och innehållsrikt liv som travhäst och avslutet med 2,5 månads frigångsbete kan man inte klaga på.

Det är mer än sju år sedan det datumet.

En lång tid.

Det var senaste gången jag ägde en vinnare. Då var det Hibbitt som vann sitt sista lopp.

Men nu äger jag en vinnare igen.

För ikväll på Bergsåker så vann "junior" sitt första lopp.

Det var verkligen skönt att han fick visa sig från sin bästa sida.

Skoj som bara den. Och även om jag inte körde själv så är jag riktigt glad för hästens skull. Att han fick visa att han kan springa.

Det har varit nyttigt för honom att vara hos Henke som gjort ett bra jobb de här veckorna.

Nu blir det en vecka till och ett nytt lopp nästa fredag, sedan kommer han hem igen.

Vi får väl se om framgångarna slutar då.

Hur som helst så har han i alla fall vunnit ett lopp.

Kul som FAN

Och ett stort tack till Henrik som nu vunnit fyra lopp åt mig. De tre första med Monette Wange också nu Parkin.

Hästarna är kvar på respektive platser. Förutom Newyorken då som försvann förra veckan. Just nu är hon i träning en månad hos Jon Walter Pedersen på Åby, dit den nye ägaren lämnat henne innan han kör igång själv.

Jag kommer att hålla kollen framöver för att se hur det går.

Hon var i bra skick när hon försvann men alldeles för tunn i kroppen då hon tappat en hel del sedan jag slutade träna henne. Sedan blev det inte bättre av en vecka på bete heller då det verkar ha varit dåligt med näring där och alla tappade i vikt den veckan jag var på Korfu ,trots att jag ställde dit en säck med kraftfoder (som dock tyvärr inte blivit utfodrat i någon större utsträckning).

Senaste veckan har jag dock kört dit en hel del höbalar så att dom kan stödutfodra lite.

Nu är det bara en knapp vecka kvar för dom därborta så jag tror det blir bättre sedan när dom kommer hem igen.

Parkin däremot har klarat sig bäst, men så var han fetast också.

Och har varit under bättre uppsikt då han varit i träning.

Han verkar trivas hos Henke och gör sin första start för honom i morgon på Bergsåker. Han är tippad i programmet och Henrik är optimist.

Vi hoppas på att första segern kommer imorgon.

Han ska även starta nästa vecka sedan kommer han hem hit igen.

Hej

Första solsemestern sedan 1985 - så det var ett tag sedan.

Klarade mig rätt bra och hade det trevligt till sista kvällen då jag fick några influensaliknande syndrom.

Nu blev det ju inte riktigt sista kvällen, eftersom det strulade med flyget hem som blev försenat 7-8 timmar. Det innebar en massa väntanden både här och där, samt att vi missade vårt tåg hem, som vi ursprungligen hade 4-5 timmar till godo på.

Hade vi fått väskorna bland de första hade vi hunnit. Nu blev det istället tio minuter åt fel håll.

Vi lyckades ändå snirkla oss hem, men det innebar en hel del byten mellan tåg och buss och tåg och buss igen innan vi var hemma vid 12-tiden idag.

Inte speciellt kul att yra på så när man går på tabletter.

Känner mig jävligt klen ska jag villigt erkänna, så det är tur hästarna är på bortaplan.

Imorgon kommer en kille från Boråstrakten och hämtar Newyorken.

Det känns som om det blir en bra lösning då killen verkar vettig och verkligen har kollat upp hästens lopp.

Jag åker och hämtar henne från betet imorgon bitte, så att hon får hämta igen sig lite innan resan neröver.

Kvar på betet blir Norma och Prevenue, som naturligtvis blev halt när jag var borta. Några kompisar for dit och tempade och kollade upp, men troligen var det "bara" en hovböld.

Ska dit och kolla själv nu när jag bloggat färdigt.

Parkin är kvar hos Henke och han har tydligen inte anmälts något när jag varit borta, vet inte om han tycker att han inte är klar än, men han har ju bara till den 12:e på sig så vi får väl se om han hinner "skörda frukten" av sitt arbete med honom själv, eller om det blir jag som får göra det

Vi hörs

Inget internet på några dagar och den gamla datorn har fått hoppa in igen eftersom nätverkskortet rykt - igen - det var en jävla skitdator jag köpte den senaste, det har varit allt möjligt som hänt med den och jag tror jag haft den i max 2 år. Senaste reparationen gick på 1700 spänn.

Och nu är det dags för ett nytt nätverkskort för tredje gången.

Man kan hålla sig för skratt.

Likaså försäljningen av Newyorken är en historia för sig själv. I bland undrar man över hur folk tänker. Ena dagen så vill man komma och hämta hästen och nästa dag så har man ångrat sig.

Det är ju fritt att vara som man vill, men ibland undrar man hur det är ställt i de övre delarna på folk.

Det senaste funderingen från en potentiell köpare var "kan du köra upp henne till Umeå i morgon?"

Skulle inte tro DET.

Vi får väl se vad som händer. Priset är nere på 15 000 spänn nu. Är det någon som är sugen är det bara att ringa.

Inte så tokig häst.

Men är hon inte borta när vi ska ner till dalarna i augusti, då åker hon nog med dit och levereras hem till ägarna.

Tills dess blir det bete med Norma och med Prevenue, som för övrigt böjdes igenom här efter senaste starten och var då halt i båda bakkotorna samt lite grann i en framkota. Behandling väntar och det blir en tripp till Hudikkliniken på måndag. Sedan blir det vila och återhämtning även för henne.

Parkin har varit hos Henke i en knapp vecka och det går bra som det hörs. Han kommer väl ut i slutet av månaden som det lät.

Jag har också varit iväg och inhandlat ett Hästsläp. Det blev ett Christ Cortez uttaget i juli 2008. Nästan nytt alltså, och det kändes riktigt bra att dra. Bilder kommer när jag får ordning på tillvaron.

Just nu är det alltså lugnt och fridfullt på hästfronten.

Lugnt och frdifullt var det inte under förra veckan då vi tog in 8,3 ton hö, buntat i 6-7 kilos balar.Det ligger hö lite här och var härhemma, eftersom jag tog hem allt hö jag köpt den här gången. jag brukar nyttja högubbens lada annars.

Men det ville jag inte göra nu då vi hade några "meningskiljaktligheter", eller HAN hade det.

Det kändes inte som jag ville ha något mer med honom att göra efter det, så jag bestämde mig för att ta hem allt.

Det brann till helt för honom, och han tyckte inte att jag höll mig till överenskommelsen vi hade - trots att jag gjort i år precis som alla andra år- så jag vet inte vad det var med honom, en dålig dag kanske.

Men att han kallade mig "en jävla fitta" var att gå över gränsen, och även om han bad mig om ursäkt och försökte släta över dagarna efter, så känns det som om jag för min egen skull behöver skaffa en ny höleverantör till nästa år.

Jag tål mycket, men det finns gränser även för mig. Lite hyfs kan man väl kräva av vuxet folk.

Jag köper lite hö på annat håll också, men det är i så små mängder så det räcker inte fullt ut. Den som har hö som hästarna gillar bäst, Karl-Isak, brukar komma med några lass på vintern, men han har inte tillräckligt mycket hö för att det ska räcka till hela min förbrukning och en annan lirare, Hansson som kör med 200 kilos oplastat och rundbalat torrhö, skulle säkert kunna leverera, men så stora rullar kan jag inte lagra mer än två åt gången, och det blir lite opraktiskt.

Vi får se hur det går. Men det är långt till sommaren.

Med lite färre hästar klarar jag mig kanske ändå.

Just nu är det semester och det är rätt skönt.

Åker till Grekland en sväng nu och får jag bara bort Newyorken innan dess är det frid och fröjd med allt, då kan jag slappna av på riktigt.

Det var ett tag sedan.

Nu går han till Henke på söndag och stannar där en månad. Vi får hoppas han springer in någon krona även när jag är borta.

Prevenue var inte riktigt lika stressad som senast (troligen berodde det på att hon hade sin bästis Parkin med sig), men ändå så skakade hon lite väl mycket innan värmningen, men lugnade ner sig sedan. Men blev ändå omöjligt het i loppet och ledde i 16-1700 meter innan hon kastade in handuken. Jag försökte lugna ner henne mest hela tiden men det hjälpte inte, hon låg på rätt hårt och även om jag lyckades hålla mig till 18 första 500 och 18,5 vid varvningen så blev det för tufft. Hon var väldigt entömd och troligen så behöver hon nog göra ett veterinärbesök för att se att allt är OK.

Annars är det som vanligt. Det rullar på.

Att backa sist hade väl varit det enda raka, men just nu så blir inte mina beslut direkt lyckade i travloppen. Jag tänkte väl att jag istället skulle få komma ner i dödens, men det ville inte Bosse Eklöf assistera med, så då blev det som det blev.

Jag satt still därute i tredjespår och hon höll väl till ingången på sista sväng efter en inledning på 13,5 första varvet. Det var inte ens någon mening att jaga på henne något när jag hamnade där jag hamnade utan jag satt bara där och åkte.

Hon blev naturligtvis sist.

Och frågan är om det där inte var den sämsta styrning, av många dåliga jag någonsin gjort.

I morgon är det Solänget som får besök av "Cirkus Björn"som ska starta både Prevenue och Parkin.

Vi får väl se vad jag lyckas bjuda på för "pajastakter" i morgon.

Jag får väl hoppas att det vänder snart ,för det börjar bli alltför många bottennapp nu.

Han började sist och hamnade i sjunde par invändigt, en position han inte kunde förbättra. Möjligen hade jag kunnat ta någon placering om jag gett mig av ute i spåren, men istället chansade jag med att sitta kvar på innerspår och hoppas på lucka.

När det inte blev någon och jag såg att vi inte hade någon chans på pengar, så slutade jag köra på honom straxt före mål, och han gick i mål på 17,5/2140 meter.

Vilket var årsbästa. Han var inte speciellt trött, men seg som vanligt så jag tror loppet gjort honom gott inför nästa start som blir redan på tisdag på Solänget.

Då ska även Prevenue ut. Hade turen (eller oturen) att komma med även med henne i ett relativt tufft P21-lopp för ston, där hon står ensam på start.

För Parkins del blir det nog sista starten i min regi på en styv månad då han omkring den 15:e juli går till Henrik Svensson för att vara en månad i proffsträning. En bra lösning tycker jag då han kan behöva fortsätta träna och tävla under en period då vi i familjen hattar runt på olika semesterturer där i slutet av juli ochi början av april.

Övriga hästar stannar dock hemma tills vi far och går då på bete i ett par veckor.

Newyorken är ju lätt-tränad (startar för övrigt i morgon på Bergsåker. Dåligt läge och kortlopp så jag har inga förhoppningar mer än att hitta ner i banan tidigt), Prevenue tror jag inte heller tappar speciellt, å andra sidan så är hon ju ett "på sikt-projekt" så det får ta den tid det tar och Norma tränas ju inte ändå då hon är betäckt.

Det skadar nog inte att dom kommer ut och äter lite gröngräs.

Hoppas dom kan vara där jag tänkt bara.

Sedan över till trotjänaren som sjunger på sista versen då. I dag var jag till Ånge och besiktade min Hästtransport. En värmlandsvagnen från 1988 som jag haft i 21 år.

Men nu är det snart slut.

Bromsar och axel var i så dåligt skick att besiktningsmannen tyckte jag skulle ställa undan den för gott eller kosta på en rejäl renovering.

Min gamla trotjänare från 1988 har snart gjort sitt. Ej godkänd vid besiktningen idag.

Den sista juli har den rullat färdigt, så nu är det dags för ännu en tung investering jag hoppats slippa på ett tag.

Men så är det i den här branschen.

Det kostar att ligga på topp

Kollade siffrorna för i år och ligger inte så bra till. Men egentligen så är väl det det vanliga för de flesta som håller på med trav.

Nu blev jag väl lite bortskämd ifjol då det snurrade på bra mest hela året, men tittar man tillbaka på tidigare år så har det ju mest gått halvknackigt med lite inkörda pengar.

I och med fredagens Hagmyrenstart för Prevenue så var det tredje starten i juni och inte en endaste krona in på kontot för någon häst. Det blev inte så mycket i maj heller, men då rann det in i alla fall 10 lappar på kontot efter att April även det gett ett 0-resultat i inkört. Ett ganska uselt facit så här långt.

Varför har det blivit så då?

En orsak är väl att Newyorken, som tidigare varit en stadig pengaplockare, inte kom med i något lopp under en period av 5-6 veckor då hon kändes väldigt fin, och att nu verkar det som om hon tappat formen.

Parkin har väl heller inte rosat marknaden direkt. Har visat upp skapliga resultat i P21-loppen där i maj men det ger ju inte speciellt mycket när han inte visat upp sig från sin bästa sida då det varit dags för "riktiga" lopp.

Sedan fick han ju 5000 varje gång han fick minst pengar i treåringsloppen ifjol.

I år är det helt andra summor...

Det är väl kanske så att han är för dålig helt enkelt. Jag hoppas dock att jag har fel och han motbevisar mig om detta inom en snar framtid.

Nyförvärvet Prevenue fick ju göra debut i fredags och var precis så nervös som förra ägaren sa att hon skulle vara. Trots dubbla värmningar och duschning och alla möjliga knep så var hon skakig som ett asplöv när det skulle selas.

Hon skötte sig ändå riktigt bra i loppet och var mer eller mindre som ett lås, även om hon rumplade till lite efter 800 meter så höll hon sig på benen, och hade inte Henke varit så optimistisk i sin styrning hade hon nog varit några hack längre fram över mållinjen och tjänat sin första slant sedan hon kom hit.

Han sa själv efteråt att han nog skulle ha stannat kvar i rygg istället för att vrida på 700 kvar eftersom hon gav sig direkt när de kom på henne mitt på upploppet.

Att hon vek ner sig efter att ha dragit "tåget" själv i tredjespår så lång bit, är nog inte så konstigt även om hon är stark så är hon nog inte riktigt i psykisk balans ännu.

Med tanke på hennes tidigare prestationer så var det ändå riktigt bra gjort tycker jag.

Nu får vi se när vi kommer med nästa gång.

Då kör jag själv i alla fall.

Att jag kör själv är väl också en del i uteblivna inkomster kan man ju tänka sig.

Och det är klart proffsen är ju mycket bättre rent kuskmässigt, men å andra sidan så har jag satt upp proffs fyra gånger de senaste två åren och det har gett en inkomst på sammanlagt 2000 kronor, så det är ju inte så hävt det heller.

Nej det är nog bara att "bula" ner huvudet och sluta gnälla och hoppas på en snar vändning.

Knappast på onsdag (lunchtrav på TV4 från Bollnäs) men kanske sedan.

Ha det

Nu blev ju inte läget det bästa, med åttonde spår och en halvdålig rygg att följa med i. Nu ska hon ju köras lugnt och fint men ändå.

New York City var väl inte till sin fördel i tisdags men är ursäktad tycker jag. Hon går ju aldrig några snabbjobb och att direklt efter 5-6 veckors vila från banan gå in och matcha de som gick 14,8 full väg, är kanske väl magstarkt att begära. Kändes skaplig men hade nog mjölksyra upp över öronen efter den snabba öppningen. Sedan gillar hon ju inte dödens direkt. Hade kanske varit lite bättre om jag kommmit ner direkt. Men det går väl fler tåg, även om poängen börjar sina.

Norma N. Bell hämtade jag i morse från avelsbestyren i Jämtland. Förhoppningsvis är hon dräktig. Nu får hon gå här hemma då hon inte fick plats på betet där Hibbitt är.

Det blir väl ändå några veckors "riktigt" bete för henne i sommar.

Parkin hamnade uselt till på Bollnästravet nästa vecka och man behöver nog en extra bred tv om man ska få se en skymt av honom under från onsdagen lunchtrav. Spår 8 på tillägg är ingen höjdare.

Men vi kämpar på.

Trevlig midsommar på er alla läsare

Allt hade gått bra och nu väntar ett till språng imorgon torsdag, sedan kan det bli aktuellt med ett till på söndag om hon inte gått ur brunsten eller visar att hon är klar. Därefter är det 16 dagar väntan innan man kollar dräktigheten.

Om jag tar hem henne och kollar själv eller låter henne stanna kvar är ju en kostnadsfråga. 85 kronor dagen kostar det plus moms att ha henne där. Tar jag hem henne är det ju billigare, men är hon inte dräktig då ska jag ju dit igen nästa gång.

Vi får se hur det blir.

Nyförvärvet Prevenue var in på banan idag och eftersom jag är sjukskriven för mina axlar och armbåge och inte ska köra så passade det bra att Henke Svensson kunde testa henne i ett provlopp. Han var nöjd efter ca 22,5/2140 meter. Hon fick starta från bakspår och skulle gå i ryggar hela tiden, hon avslutade bra i tredjespår sista 500 från köposition och gick riktigt fort sista biten längst ut och var först av dom i klungspurten. Hon slutade fyra.

Henke erbjöd sig att köra henne i debuten, och den sker på Hagmyrens midsommartrav.

Jag hade selat ut henne efter hur jag trott hon skulle vara utselad, det enda jag var osäker på var bakskorna eftersom jag inte hade några passande falsade skor här hemma när hon kom hit. Jag nämnde detta för Henke, som höll med om att det kunde vara en god idé till nästa vecka.

Han var faktiskt rätt nöjd med henne och det enda utselningsförslag han hade efter värmningen var att köpa gummitutor att stoppa in i huvan eftersom hon är lite skärrad.

Värmningen såg annars bra ut och han avslutade 20/500 meter och då körde han bara till sista tvåhundringen.

Jag har ju försökt lugna ner henne här hemma och tycker jag lyckats ganska bra på rätt så kort tid, men hon var ganska svettig redan när vi kom ner på banan idag, så det finns mer att jobba med.

Precis som jag, tycker Henke att hästarna ska vara lugna och harmoniska. Förslaget med gummitutorna hade jag inte tänkt på så det var bra att Henke hade det förslaget, och som sagt i provloppet var hon som ett lås.

Får hoppas hon är likadan på fredag.

Här kommer en liten filmsnutt från värmningen.

Jag har ju skrutit om formen hos Newyorken och nu på tisdag (21/6) ska hon äntligen få visa om jag varit ute och cyklat, eller om hon verkligen är i så fin form som jag tror. Hade turen att komma med på Bergsåkers E3-dag då man kastat in två "reservlopp" om det inte skulle bli fullt i E3-loppen. Som tur var blev det bara åtta E3-lopp och då kom vi med i ett ganska tufft lopp propositionsmässigt (högst 195 000), men läge (3:e spår) och autostart (för första gången sedan i februari) gör att jag är svagt optimistisk om ett hyfsad pengaplacering.

Det var väl ungefär det.

Hästarna känns annars alldeles utmärkta i träning men kommer inte med.

Framförallt synd på Newyorken som känns riktigt fin här hemma men som inte kommer med någonstans. Andra reserv till V75 på lördag och 5:e till Bollnäs på onsdag. Bara fortsätta att leta.

Parkin har ju några lopp, men han är nyskodd och ordentligt nedverkad så han får vänta några veckor ifall jag ska köra barfota även nästa start. Sedan vill jag ju helst köra honom själv.

Prevenue känns allt bättre här hemma och har faktiskt redan börjat "hulla" till sig lite. Hon börjar även se lite blankare ut i pälsen. Roligt att se att hon har god aptit nu när hon lärt sig tugga. Känns fin i träningen även om hon är lite "grov" i aktionen och fortfarande är aningen misstänksam mot att slappna av och bara gå. Har ju gått lite väl tre veckor sedan vi började träna, och att det här är en stark dam det känns redan nu efter en vecka med "riktig" träning efter de två första veckorna av "uppfostran". Testar antagligen ett banjobb veckan före midsommar om allt känns bra.

Norma har lämnat för en resa till Jämtland och ett besök hos avelshingsten Dell Ridge Image, som blev väldigt glad över besöket (se Video). Han är en av få hingstar som betäcker naturligt här i närheten (18 mil är väl nära med norrländska mått) och det ska bli spännande att se om hon blir dräktig.

Jag är som bekant avstängd för tillfället och passar därmed också på att få kortison insprutat i såväl min vänstra axel som min armbåge båda har varit i halvdåligt skick det senaste året och nu ska jag äntligen få det åtgärdat.

Hej.

Oplacerad med galopp. Det var bara andra gången han galopperat i lopp på 22 försök, så något fel var det.

Parkin kändes annars bra i värmningen men jag hade mina misstankar om barfotakörningen eftersom hans hovar sett lite slitna ut.

Jag tyckte att jag "chansade" redan sist på Solänget och den här gången blev det nog en chansning för mycket.

Han öppnade annars riktigt bra och hängde på skapligt i en 14-öppning och nådde fram till tredje par utvändingt efter 500 meter. Där satt vi bra. Vid varvningen drog jag upp norsken och han skärpte uppsig lite men när vi kom in i kurvan så började han rulla och fara, han tog några galoppsteg och vi tappade mark.

När han fungerade igen så tog han fart och när jag röck ur tussarna blev han som en tiger. Han tog flera längder in i sista kurvan och jag tror vi fått pengar om inte tjejen ett par längder framför styrt ner på innerspår framför oss straxt innan vi var där, vi kom i full fart och jag fick styra ut honom lite väl hastigt och då hoppade han igen.

Det var synd.

Efteråt såg jag att han trampat sig på insidan av vänster hovled, han blödde lite från ett jack som var ungefär två centimeter långt. Om han gjorde det när han galopperade eller om han galopperade för att han gjorde illa sig det vet jag inte.

Han var dock varm i hovarna efteråt, så jag tror mer på den teorin.

Nu blev det verkning och skoning i morse så det dröjer nog en månad innan det blir "barfotakörning" nästa gång.

Den nya hästen Prevenue fick "småjogga" några varv på sandbanan senast jag körde henne och nog känns det som en fransk häst alltid. Lite kantig och dan var hon. Nu är hon ju inte alls balanserad överhuvudtaget. Hon går med 20x8 järnskor fram samt släta 15x6 järn som bakskor.

Här kommer en bild på henne i sin nya miljö.

Prevenue - nytt hopp på Storjorden. Foto: Amanda Persson

Norma ska iväg på betäckning nästa vecka. Det är väl lika bra att skicka iväg henne redan nu så att man får se hur det går.

Newyorken ska anmälas till Östersund nästa helg. Minimal chans att komma med men vi försöker anmäla både här och där. Nu är ju jag avstängd fram till den 22 men det finns ju andra kuskar

Vi startar i V65-1.

Sedan blir det inga lopp för min del mellan 8-21 juni alltså

Hej.

Idag trodde jag på vinst.

Det gjorde jag redan när jag såg startlistan.

Men icke.

Det vill sig inte. Idag var jag i och för sig bara en halv löängd efter vinnaren och förbi bara metern efter mål, men vad hjälper det.

Loppet som sådant innehöll bara fem hästar och vi satt i fjärde inner.

Vi följde med i attack 700 kvar men i ingången till sista sväng strulade det. Den framför mig bröt ut och lämnade öppet för den i rygg på ledaren att slinka ut, varvid jag kom i kläm mellan den i rygg på den som slank ut när den som bröt ut vek tillbaka in i andraspår igen.

När jag väl fick fritt hade ledarhästen ryckt åt sig några längder och även om Parkin avslutade sinnesjukt fort upploppet ner så hann vi inte dit. Jag klockan honom på ATG:s lopparkiv till 15 hela sista varvet och då var det inte körning förrän sista 300 metrarna.

Den som vann avslutade sista 500 på 1,13 och på den tog vi in tre fyra längder, bara på upploppet.

Inte mycket att säga om. Parkin börjar bete sig som en riktig häst, även om man inte ska dra för stora växlar av det här loppet.

Newyorken var också hon sjukt bra i fredags. För ovanlighetens skull galopperade hon i starten så var säkert 50 meter bakom alla andra imnan hon ställde sig i trav igen. Därefter körde vi ikapp invändigt, och fick inte fritt förrän inne på upploppet och då förvånade hon mig genom att "raketspurta" till ett fjärdepris. Dessutomn fick vi köra sick-sack mellan hästyar och hade inte riktigt fritt någon gång.

Hon har form även hon. Ny start på fredag för henne på Dannero.

Hur det blir med försäljningsplanerna vet vi inte ännu. Jag har sagt att får dom inte det begärda priset för henne (ett pris jag tycker hon är värd), kan jag köra på ett tag till.

Det är en för trevlig häst för att hon ska riskera at haman hos en massa hästhandlare. Det är skönt att veta att ägarna är av samma åsikt som mig i det fallet.

Så vad vet man, hon kanske blir kvar här ett tag till.

Annars kan jag också meddela att jag faktiskt slog till och köpte en till häst igår. Det är ett femårigt sto som kommer från Skövde.

Det är bra att få tillbaka lite skattepengar ibland.

Hon heter Prevenue och har samma moderstam som Parkin och Norma men en annan och lite framgångsrikare gren, hon är bland annat syster till Present som tjänat närmare 2 miljoner.

Prevenue är som namnet antyder efter Lutfi Kolgjinis gamle storfräsare Revenue och har bara tjänat 14 700 kronor och mest galopperat i sin karriär. Hon har dock ett 16,6 rekord på auto kort så fart finns.

Hon anländer väl här om någon vecka, troligast när Hibbitt åker på bete. Eventuellt inhyser jag honom någonstans ett par veckor om jag tar hem henne tidigare. det gick bra att ha henne kvar därnere ett tag så nu går hon på bete.

Det var väl allt

Hej då

På onsdag startar Parkin på Hagmyren. Ett "Comeback-lopp" med bara fem hästar i loppet så jag hoppas på det bästa. Pengar till alla odistanserade så en tusenlapp bör han kunna få i alla fall.

Körde provlopp med honom i går onsdag och han var lika trög som vanligt men vi var fem hästar i rad på linje över mål, gick bara en 23-tid, men fungerade hyfsat i ryggar den här gången och avslutade sista 500 i underkant 20 i alla fall. Hade lite hög puls mot vad han brukar så han tog kanske i lite grann även om det inte kändes så.

Fick även en förfrågan om att köra Calle Thörnbloms Rocky Movie i amatörloppet på "Hattparad-dagen" - om han kommer med vill säga.

Kul.

Calle hyrde in sig här hos mig i slutet på 80-talet och i början på 90-talet.

Då hade han hästar som Ego Ma, My Arthur och Jesse Way och även den eget uppfödde Calle Cub som var den siste han hade här.

Trevlig helg på er

Nu bommade jag ju från springspåret i de två första starterna, men som tur var blev det omstart vid båda gångerna innan jag kom iväg nöjaktigt i den giltiga och hamnade i andra par ytter.

Nu satt ju Per Linderoth framför mig och han var ju inte nöjd med dödens så han tog upp mer och mer och när vi hamnade någonstans jämsides med dom i fjärde/femte par, och jag såg att det var en häst på väg fram i tredjespår, gick jag ut och tänkte runda Linderoth's häst och sedan släppa till den som kom.

Men då blev det helt fel alltihop.

Newyorken var trögare än trög ute i tredjespår men efter mycket möda så lyckades jag tvinga henne förbi Linderoths häst efter 700 meter. Då hade den andra hästen backat tillbaka så det blev en fortsättning i dödens och det har hon ju aldrig gillat riktigt.

500 kvar kastade hon in handuken helt.

Tråkigt då hon var bra senast.

Men höbyte och en månads startuppehåll gjorde väl sitt och den dåliga styrningen av mig var ju inte riktigt bra den heller.

Men så är det med april.

Nu är det Parkin kvar på Bergsåker i morgon och det var väl inte oväntat att han skulle få ett spår som inte passar speciellt bra för hans del när det är autostart.

Man blir ju nästan förbannad när man tänker efter.

Om förbehållet som togs bort för ett par år sedan funnits kvar skulle man ju valt bort de fyra spår som inte passar.

Nu är man tvingad att gå ut och starta från lägen som man med nästan garanti får böter i från, eftersom han är dödligt rädd för just startbilen.

Det är ju dyrt nog som det är den här sporten, så man kan ju hålla sig för skratt.

Det finns 4 spår av 12 möjliga som man inte vill ha med honom och det är spåren närmast och rakt bakom bilen. Det är väl kanske den enda häst jag haft som jag gärna sett att jag fått bakspår eller till och med 7 eller 8 spår med bakom bilen.

Spår som man aldrig vill ha annars.

Då får man ju naturligtvis dessa spår nästan varje gång man ska prova auto.

Tråkigt att veta att det kanske kostar en någonstans mellan 12-1500 kronor i morgon innan loppet ens kommit igång.

Men det enklaste vore ju att aldrig anmäla till autostartslopp, men han kanske lär sig så småningom.

Dessutom var det tänkt att Henrik Svensson skulle köra. Nu ringde han i söndags och sa att han skulle till Turkiet på semester.

Så det blev till att köra själv.

Annars så har jag tagit beslutet att sluta med New York City efter tisdagens debacle. Jag har kontaktat ägarna och sagt att jag inte vill hålla på med henne något mer.

Hon skulle säkert kunna tjäna lika mycket pengar även i år, men jag tycker det är så tråkigt att hela tiden smyga och smyga i loppen och ändå måsta tvinga henne sista biten in mot mål.

Det skulle ju vara roligt att köra en häst som bara hugger tag i grejorna och vill framåt när man väl viker ut den. Den hästen hittar jag ju aldrig om jag har fulla stallet med den typen av hästar jag har nu, så det gäller att rensa ut i tid.

Det är därför jag ger upp med Newyorken nu.

Annonsen på henne hittar ni här

Även Hibbitt lever också han på lånad tid. Han börjar bli lite väl understimulerad och får nu en sista sommar med att gå på bete och ha det bra innan han får vistas på de evigt gröna ängarna.

Det är ju en underbar häst på alla sätt men kräver mer stimulans än han får idag för att må bra.

Han är ju inte direkt hästen som passar som ridhäst, och eftersom jag tycker alltför bra om honom för att skicka honom vart som helst utan att veta vad som händer, så känns det bäst att han får sluta sina dagar någon gång i höst och veta att han alltid haft ett "bra" liv.

Trevlig valborg på er där ute.

Själv ska jag köra lopp klockan 21.30 ungefär och det blir väl lagomt muntert med tanke på förutsättningarna.

Riktigt skoj att köra i sand den här veckan efter att ha fått hålla tillgodo med hårdfrusna vägar sista tiden..

Hästarna brukar också piggna på sig lite extra när det blir ordning igen.

April har varit den sämsta månaden av mina normalt dåliga månader då det gäller inkörda pengar i flera år nu.

I början på 2000-talet då Stefan Eriksson skötte träningen av Hibbitt var det andra bullar, då brukade det vara årsdebut i april och Hibbitt som brukade vara löpsugen värre efter vintervilan inledde ofta med en eller ett par raka segrar.

Nu är det andra tider och det är sämre med aprilutdelningen.

Ifjol så tror jag att april var den enda månaden som jag inte fick in en enda krona på travet, trots att jag faktiskt startade hela fyra gånger.

I år har det bara blivit en start i april och det blev inte oväntat en "nolla". Nu har jag faktiskt chansen att bättra på aprilstatistiken på tisdag då Newyorken ska ut i ett P21-lopp på Bergsåker, men det är som sagt fel månad för mig.

Sista april har vi jag också chansen på en slant om Parkin kommer med. Anmälan på måndag och jag har satt upp Henke i första hand och mig själv i andra hand som kusk. Har han ingen annan så kör han väl åt mig.

Ska bli intressant i såna fall att se hur hästen han beter sig.

Travlegenden KG Holgersson (inga övriga jämförelser) sa en gång till mig att han hade samma problem även han. Hans hästar sprang ingenting i just april och han påstod att det berodde på pälsfällningen och att det tog för mycket energi eller något, av en del hästar och då tappade de formen.

Hästarna känns annars skapliga här hemma även om det inte blivit några inkomster på slutet.

Newyorken är kanske aningen sliten, men jag håller efter och smörjer henne regelbundet med liniment och hoppas hon fräschar till sig lite, det har varit lite hårt underlag att träna på och sånt märker man av på henne ganska fort har jag märkt.

Hon är ju inte halt utan bara lite kantigare än vanligt, men jag hoppas på att det bara är tillfälligt. Sedan är hon ju alltid oskärpt här hemma och det spelar väl in det också kanske.

Nu har hon ju inte startat på nästan en månad så det är svårt att säga var hon står då hon aldrig går några banjobb.

Parkin är dock i bra slag och är mjuk och smidig och dessutom löpvillig på sandbanan. Jag tror faktiskt (peppar, peppar) att han kommer att slå till och överraska en hel del framöver.

jag tyckte senaste loppet var ett stort steg framåt även om det inte märktes i resultatlistan.

Norma har jag ringt och ändrat försäkringen på idag. Nu har hon en avelsförsäkring istället för en för tävlingshästar. Jag kör henne ingenting utan hon går i hagen med Newyorken.

Tanken är väl att hon går iväg på betäckning runt midsommar eller straxt därefter.

Tråkigt att ge upp, men hon kanske lämnar någon avkomma med samma inställning, men med bättre ben.

Eftersom Parkin ständigt behöver motiveras för att göra om inte sitt yttersta, så i alla fall bjuda till lite, när det är lopp så har jag i ordningställt ett norskt huvudlag med två funktioner, som jag kan dra både upp och ner under loppets gång. Ett snöre för att dra ner skygglapparna och ett annat för att dra upp dom.

Då jag dessutom har rycktussar i öronen för att få ytterligare en växel blir det ett antal snören att hålla reda på.

Så långt ingen fara.

Jag har ett till höger och ett till vänster samt snöret till "tussarna" som dragits så att det slutar vid svanskappan. Inget problem att hålla i sär dem då det snöre som är vitt innebär att skygglapparna åker upp.

Men på Hagmyren blev det inte riktigt rätt på något sätt.

Stressfaktorn låg bakom den missen kan jag nog säga.

I söndags så låg man hela tiden ca 5-10 minuter före det utsatta schemat på Hagmyren.

När jag skulle värma körde man exempelvis igång defileringen. Jag trodde först att det var fel på min klocka men efter värmningen kollade jag flera klockor och alla gick rätt, så jag tänkteatt det var väl en tillfällig miss bara från hon som kallade ut till start.

Men det var det inte.

Därför höll på att komma för sent till defileringen trots att jag avsatt god tid för att sela ut hästen inför start. När jag precis börjat på med alla snörena så ropade man helt plötsligt ut i högtalarna "Fem minuter till defilering av första loppet".

Då blev det bråttom.

Och istället för att dra alla snörena som jag brukar (under olika delar i selen så att de inte ska fastna i varandra) fick jag bara se till att de satt fast i punkt A och punkt B det vill säga i huvudlaget och i sulkyn.

Det blev bråttom värre att komma ut eftersom jag som vanligt blivit placerad i ett stall längst ifrån banan.

Väl på väg ut så har vita snöret hakat ur och hänger löst. Precis vid infarten till banan ber jag en av startpersonalen sätta fast det igen.

Då sätter hon det i samma ring som snöret till rycktussarna sitter så när jag drar upp skygglapparna som börjar ramla ner så drar jag även ur tussarna ur öronen på hästen.

Nu är han ju väldigt lat så han bryr sig ju inte så vid nästa varv på defileringsvolten ber jag henne ändra och sätta fast snöret riktigt igen och stoppa i tussarna.

Det fixar hon och jag kan andas ut när vi far ut i defileringen.

Efter defilering och provstart så lossnar ändå det vita snöret. Som tur är så kan en av funktionärerna vid startplatsen sätta tillbaka det och det är frid och fröjd.

Sedan går starten. Omstart. Vi är inte inblandade och allt känns helt OK. Hästen verkar lite löpsugen, men det förstod jag redan när han försökte sparka mig ur vagnen i värmningen.

Nästa start går iväg och jag hade tänkt söka rygg på hästen framför som jag visste var i bra slag. Det funkar bra och vi susar rätt igenom fältet och hamnar i andra par ytter från bakspår på 20 meters tillägg readn i första sväng.

Den jag tänkt ta rygg på valde att köra fram direkt i ingången till första kurvan och då jag förstod att om jag hängde på så skulle jag troligast hamna i dödens, så jag stannade bakom nr 2 istället och då blev det perfekt slagläge. Vid varvningen kom det upp några hästar i tredjespår och han började släppa lite på fokuserinegn så jag drog upp norsken och då blev det fulla linor igen. När vi sedan kom in i svängen efter första varvet var det dags för rycktussarna och det var då det sket sig.

Jag röck och jag röck.

Men ingenting hände mer än att hästen började bromsa upp av mina ryck i alla möjliga snören utan att något hände.

Bomullen satt där den satt.

När jag väl bestämde mig för att skita i att försöka få ur bo9mullen så hade jag säkert tappat 20-30 meter på hästarna där framme och tappat från 5-6 häst till kanske 12-13.

När vi svängde in i sista kurvan var vi långt efter ledarhästarna, men han gjorde ändå en godkänd slutrunda och kunde så när rädda en matlapp men blev till slut oplacerad som nionde häst i mål.

Efteråt så ser jag att snöret till rycktussarna sitter fast någonstans vid quick-hitchfästet på sulkyn. Troligast så lossnade dom någon gång under färden eller så åkte dom ur redan i defileringsvolten.

Synd då hästen kände bättre än någonsin och för första gången i lopp fungerade i ryggar.

Men det är väl det där med "alla tings jävlighet".

Men det är bara att ta nya tag.

Bara vi kommer med någonstans.

New York City känns fin men kommer inte med någonstans. Nu står hoppet till Bergsåker den 27:e eller Solänget den 28:e.

Parkin har inget lopp förrän i möjligen den 30 april. Annars blir det i maj.

Som vanligt så är propositionerna här omkring dåligt utskrivna i båda hästarnas klass. Exempelvis fanns endast ett lopp i april inom 25 mils omkrets från mig som var stängt vid 130 000.

Inte konstigt det var närmare 40 anmälda till det lunchloppet nu på fredag i Bollnäs.

Själv blir vi som sagt hemma.

Det blir väl mer att välja på i maj hoppas jag.

Ananrs så har jag också köpt en "ny" sulky. Jag hittade den på Hästnet och hämtade den i söndags i Delsbo innan travet.

Då mina andra vagnar börjat se lite "skruttiga" ut i lacken och är säkert mer än 20 år gamla. Och dessutom ombygda till Quick-hitch från remsele-tiden så kändes det angeläget att skaffa någon fräschare.

Vagnen i sig härstammar från Roger N Olssons tid som proffs och tjejen som köpte den hade använt den sparsamt vilket syndes.

Efter ett snack med Roger N. så slog jag till för ett bra pris.

Vagnen är en specialvagn av den typen som Åke Svanstedt körde med i början/mitten på 2000-talet. Den är lite bredare än vanliga vagnar och passar såväl små som stora hästar, utan att man behöver göra några ändringar, enligt Roger N.

Jag tyckte vagnen gick bra att köra i även om första försöket inte blev så lyckat resultatmässigt.

Det enda som jag behöver fixa till är sidostängerna, som jag inte kom åt lille Parkin med riktigt. Jag har ett par "specialare" på hans vanliga vagn som är förlängda. Troligen så passar dom bättre.

För de som är intresserade av annat än mina förehavanden i travbranschen, så blev jag utsedd till "Veckans Profil" på en lokal fotbollsida denna vecka.

Här är länken till den artikeln.

Jag kör ju inte bort några poäng den här gången så då är det väl lika bra att testa själv.

Sedan är det ju själva loppen jag gillar allra mest.

Newyorken hon kommer inte med någonstans. Det är dåligt med lopp i hennes klass under hela april här omkring. Ska dock prova att anmäla henne till Bollnäs nästa fredag, men det var redan 9 hästar anmälda så jag tror det blir svårt att komma med där med.

Men provar man inte så kommer man garanterat inte med.

Annars så har jag idag tittat på Hans-Erik Skoglund och härlige Speedy Tim när dom vann ett klass II-försök i V65 på Bergsåker i mitten av 1980-talet.

Jag hade mailat in och önskat detta lopp på Bergsåkers webtipssida.

Oerhört kul att se loppet igen. Här är länken.

Det var ett av de första riktiga travminnen jag har från publikplats och ännu roligare blev det när jag några år senare, 1990 fick chansen att känna på Speedy Tim i ett snabbjobb på Bergsåker.

Hästen var gammal då och hade problem med kotorna, men hade en oerhörd speed och det kändes som om han höll på att rycka armarna av mig när vi vände upp.

Ägaren Nisse Johansson hade många historier att berätta om "Timmen". Bland annat så var han lätt att hitta om han rymde, för då stod han alltid inne i någon hästfinka.

Eftersom han gillade att åka iväg och tävla så tog han alltid chansen att "lasta sig själv" när han hade möjligheten.

Detta var Hans-Eriks sista "större" seger och han var en väldigt bra tränare att ha att göra med. Jag hade oerhörd nytat av honom och han hjälpte mig en hel del i början av min så kallade "travkarriär" även om han själv var på väg bort från travet.

Han tog tränarpension 1995, tror jag och sedan hjälpte han äldste sonen Håkan något år innan han drog sig tillbaka helt.

Förutom ett flertal championat och mer än 500 segrar så var var nog Christina Speeds tredje plats i stochampionatet hans största framgång nationell.

Han bor kvar i Bergsåker, bara ett stenkast från travbanan, men jag har inte sett honom på ett tag nu.

Jag var på plats tidigt för att hinna vara med i provstarten bakom bilen som var redan klockan 11.20. Eftersom hästen är rätt så tjurig så ville jag verkligen testa rätt spår före för att kolla av hur det skulle gå.

Jag testade lite ny utrustning, en "stråbländare" för att han inte skulle se bilen riktigt och det funkade nöjaktig i alla fall., även om han inte gick ända fram till vingen så blev det bättre än tidigare i alla fall.

Redan innan loppet förberedde jag den med spår 11 på att jag inte var en direkt lysande rygg att välja och att den med spår 6 alla gånger skulle vara bättre. Jag snackade även med startpersonalen om mitt dilemma.

Jag påpekade att det var ju inte för att få en flygande start jag släpade och de menade då att en halv längd kunde väl vara OK om jag inte störde någon.

Väl vid starten så gör jag mitt yttersta för att få fram honom till vingen, men det går ju inte, utan han vägrar gå längre fram än en längd, han stör ju ingen eftersom alla som berörs och är runt omkring oss får ju sina spår och den enda som egentligen blir drabbad är ju jag som får en dålig start men eftersom det är som det är så blåser dom till omstart och jag får då naturligtvis för dålig anslutning (600 i böter).

Precis som hos de flesta som dömer någon form att sport så får man känslan av att"bollkänsla" inte är deras främsta egenskap.

Men regler är ju regler och OK jag var ju inte på rätt ställe, men samtidigt var det ju ingen fördel för mig heller.

Kollar man på exempelvis spår 8 bakom bilen några autolopp så är det ju inte ofta den är uppe vid vingen heller i startögonblicket.

Men det släpper man ju ofta.

Sagt och gjort.

Jag påpekade för startpersonalen när jag for upp till nästa start: "att ni visste ju hur det var redan innan, men ni får väl ge mig för drivning istället då"

Det enda raka för muig att göra var att dra upp norsken, jaga på honom utav bara helvete med spöt när bilen började röra sig och hoppas att dom skulle nöja sig med det.

Och även om jag bara var marginellt bättre som det kändes, så släppte dom den starten. Och han öppnade skaplig även om vi blev sist utvändigt efter att det var lite trångt och krångligt i första sväng.

Tempot var vansinnigt högt därframme (12 första 500 och 15 första varvet) och vi sladdade i kön, och tog även ett par tre galoppsteg när vi svängde in på upploppet efter första varvet och tappade en par tre längder ytterliggare. Där låg vi ända till 700 kvar då jag tog sats i tredjespår, och efter en skaplig långsida var vi uppe som 5-6 häst in i sista sväng.

Men när vi kom in på upploppet efter en tung sista sväng i tredje/fjärdespår bedarrade "juniors" fart, då att jag räknat in hästarna framför så kunde jag ändå ta det rätt så lugnt in mot mål med vetskapen om att jag skulle bli 8:a utan att behöva härja med honom speciellt sista biten.

Då sexan, sjuan och åttan fick en 1000-lapp var kändes det inte som om någon mening med att jaga honom något mer.

Vinnaren var överlägset först, sedan kom det två mindre klungor och vi var väl slagen om 7:e platsen med en längd ungefär.

Han gjorde det tidsmässigt godkänt men får ju omöjliga lopp hela tiden eftersom han har det så svårt att hamna rätt från början och att gå i ryggar. Och då han dessutom inte tar i så det gnistrar heller så är det en svårlöst kombination.

Ett plustecken var ju att jag inte fick några drivningsböter i alla fall.

Nu får Henke Svensson testa honom nästa start, om han inte lovat bort sig redan. Vi siktar på Hagmyren nästa söndag i såna fall. Kör inte Henke fortsätter jag väl själv.

För Newyorkens del kan det bli start på fredag. ett stolopp med en ganska tuff proposition, tillägg vid 170 000 kronor och stängt vid 400 000, men det är ju hemmaplan ocjh inte så speciellt många bra lopp för henne i april så vi chansar väl om vi kommer med.

De övriga två "fyrbentingarna" vilar sig i form.

Hibbitt är ju ålderspensionär och väntar på bete och Norma testade jag och Janne Falk barfota nere på Bergsåker förra lördagen i ett jobb tillsammans med Parkin och det gick inte alls.

"Hon är inte halt men hon travar inte" var även hans omdöme, samma dom som Henke meddelade när han körde.

Henke hade ju några förslag men jag vet inte om jag har orken. det brukar ju bli bara tok ialla fall till slut när det börjar jävlas

Min slutsatsen är att det är nog inte ens lönt att försöka få till henne, utan som det känns nu får hon gå i hagen till det blir dags för betäckning.

Det är ju synd för hon har ju "allt" utom fräschören för att bli en bra tävlingshäst.

Glad Påsk förresten

Lopp 6 så ni slipper se oss på tv:n och det är väl lika bra då förhoppningarbna inte är de största. Han är ju som bekant väldigt bekväm av sig milt sagt.

I morgon så är det dessutom autostart och det gillar han inte heller riktigt. Han har lärt sig att gå upp till vingen från spåren längst in och spåren längst ut.

Nu har vi naturligtvis fått spåret precis bakom bilen och fram till vingen där har jag aldrig fått honom, dessutom är han ju obekväm med grusstänk och få honom upp till bilen precis bakom hjulen på skitig bana kan bli nog så besvärligt.

Jag räknar med böter på det ena eller det andra viset i morgon.

För OM han skulle förvåna med att gå iväg bakom bilen så kan man ju vara säker på att jag får drivningsböter.

Jag hoppas dock att jag kan hålla mig cool och driva något sånär inom "lagens råmärken" om han är på sitt tjurigaste humör, för han är den absolut trögaste häst jag någonsin kört.

Han har liksom ingen tävlingsinstinkt i sig alls som det verkar.

Han kan i princip trava så sakta att det känns som om tiden står still.

Det är ju en konst det också i och för sig men lite tråkigt att han oftast inte vill ta i självmant, då han visat att han kan springa oerhört fort när det "brinner till" för honom.

Där har jag en nöt att knäcka.

Han har ju blivit lite bättre och bättre i jobben så vi gör en test i alla fall.

Passar ju bra när det är låg prissumma = (oftast) låga böter och på hemmaplan.

Annar var Newyorken skaplig på "Myren" igår. 4:a med mersmak från rygg ledaren mest hela loppet. Ut ett spår på upploppet men vinnaren kom i tredjespår och täppte till utåt så jag att fast hela upploppet ner och hon gick i mål med en del sparat även om det kanske inte såg ut så från sidan.

Hon hade hur som helst huvudet i linje med den vinnande kusken så det var inte långt bort i meter mätt i alla fall..

Hon håller formen. Jag däremot var lite ringrostig från start och fick en böteslapp på 900 för illa ledd volt. Gick bättre i den giltiga starten då jag tog ut lite extra i volten.

Får skylla på att jag var ovan med bredden på Hagmyrens bana vid starten på 1640 meter då den är smalare där än hemma och jag inte lett volten däri tidigare.

Hon var femte reserv på anmälningslistan och jag hade ställt in siktet på P22-dagen som Bergsåker kör den sista mars. Men eftersom dom delade loppet så kom vi med.

Inte blev det sämre heller då vi fick spår 1.

Nu har hon ju misslyckats i de två kortlopp hon startat i detta år, men detta utan egen förskyllan tycker jag, då hon dels fått dåliga lägen samt haft lite otur med löpningsförloppet.

På Östersund tidigt i vintras slog hon på sig rejält och var därmed inte så löpsugen sista biten, medan hon på Bergsåker blev kvar bakom en trött häst hela vägen in i mål.

Klantar inte jag till det från första spåret så räknar jag med att vara bland de tre främsta, annars blir jag nog lite besviken.

Det är klart att det är ju hästar, och allt kan hända men hon har känts riktigt bra på slutet och jag tror att formen är på väg.

Det beror ju en del på löpningsförloppet också, men vi får väl se om jag lyckas hålla ledningen och om jag sedan släpper och i så fall till vem.

Hon brukar ju vara lite vek sista biten om hon fått gå utan ryggar, men det kanske är dags att testa ledningen igen.

Parkin känns också riktigt bra och börjar piggna till som det verkar.

Han begår antagligen årsdebut på onsdag. Anmälan i morgon.

Han trampade dock på en "isklump" i måndags och vrickade sig lite när jag var ute och körde. Han visade lite värme och svall upp lite i mjukdelarna på vänster framben. Men med lite kylning och liniment så var han så gott som ny igen på ett par dagar, så det var nog inget allvarligt.

Jag har ju haft en del senskador genom åren, så jag blev ju lite orolig ett tag, men nu ser det som sagt bra ut.

Avvaktar anmälningen innan jag bestämmer mig för upplägget närmast start. Troligen blir det ett banbesök på lördag om vi ska starta eftersom det är väldigt dåligt underlag att köra på här hemma.

Newyorken går ju aldrig några banjobb överhuvudtaget, utan håller sig i form genom regelbundet startande så hon får hålla till godo med ett lättare pass här hemma imorgon.

Norma är svår att sätta fingret på och jag tvekar på om det är lönt att "joxa" för länge med henne. Har testat att bromsa upp höger bak lite på Henkes förslag, men hon verkar inte gilla det heller riktigt.

Lurar på ett barfotatest på banan och lite andra ändringar innan jag bestämmer mig för fortsättningen.

Norma, en dag gammal med sin morsa La Bigi. Otroligt att hon
rätade upp benen så pass att hon kan springa lite grann i alla fall.

Henke var mycket hemma hos mig när han började med travet i slutet av 90-talet. Han körde in licensen med min gamle lus Big Earth och körde även sitt första lopp med den.

Under Henkes lärlingstid hos Bergharn och Svanstedt var det han som fick köra min hästar eftersom jag då inte körde några lopp själv. Han vann bland annat de tre lopp Hibbitts morsa Monette Wange vann.

Eftersom Henke är ärlig och jag känner honom ganska väl sedan förr i tiden, blir det att jag helst anlitar honom när jag inte riktigt får till det själv. Eftersom han sprungit ifrån mig vad det gäller kunskaper inom det här gebitet, är det bra att få lite nya idéer om vad man ska hitta på när det går trögt.

Norma funkade bra i kurvorna men var sämre på rakorna var Henkes betyg. Jag själv har tyckt att problemet mest varit i kurvorna men det är väl för att om hon galopperat så har det varit där.

Norma var inte halt tyckte han, men hon drog ett bakben lite och eftersom vi har begränsad tid (betäckning i sommar) så ska vi testa med en annorlunda snedbalansering och sedan testa om någon vecka igen.

Parkin gick provlopp och jag tyckte han såg seg ut från dödens i halvdåligt utgångstempo som skärptes efterhand, till en sluttid på 22,5/2140 meter, men Henke tyckte inte att det var någon fara även om han tillstod att han var lite trög.

"Jag ville inte köra ifrån dom när det gick så fort på slutet så jag tog upp honom lite på upploppet" sa han och tillade att det var sparat i mål.

Han tyckte att det var bra i övrigt och att han nog skulle kunna vinna något lopp framöver.

Jag kör honom själv i årsdebuten den 31:a men sedan får väl Henke chansen om det passar lite längre fram.

Ett litet missöde blev det när vi skulle hem då Norma backade ur finkan och kom lös innan jag hann lasta hennes storebror.

Kroken som håller upp kättingen bakom hästarna när dom står på finkan har gått sönder och min ersättningskrok höll inte måttet när Norma kom baklänges i full fart.

Det gjorde inte grimskaftet som hon satt fast i heller.

Som tur var gillar hon både mig och sin bror så istället för att ge sig iväg i full frihet inne på Bergsåker så kom hon direkt till oss när jag ropade på henne.

Det var inte det lättaste att ensam lasta två hästar samtidigt i en tvåhästars transport, men med snälla hästar och lite egna kvaliteter som "hästkarl" kan det mesta gå

Hur som helst så är nog dags att skaffa en ny hästtransport då den börjar bli lite slitet min gamla Värmlandsvagn. Har haft den i mer än 20 år och den har gått i ur och skur.

Men den har helt klart varit värd sina pengar. Den kostade 24 000 när jag köpte den 1989 som ett år gammalt visningsexemplar.

Så bra affär gör jag nog aldrig mer.

Newyorken går här hemma och laddar. Får se om det blir start den 29:e på Hagmyren eller Bergsåker den 31:a. Kan bli tufft med två starthästar samma dag om det blir Bergsåker.

Kanske får kolla med äldsta dottern, Amanda om hon är ledig så hon kan assistera.

Hittade en bild med Big Earth (Henkes debut häst), mig själv och äldsta dottern Amanda
som alltid haft ett visst hästintresse, även som liten, här från 1992.

Hibbitt har kommit tillbaka och verkar nöjd efter sina två veckor borta. "Borta bra men hemma bäst" verkar det som om han tänker.

Han har till och med varit snäll med Parkin sedan han kom hem.

Godkänt av henne men hon hade nog varit lite längre fram med "lucka" i tid. Men eftersom hon inte är den "modigaste" i världen den sista biten så måste jag chansa, men lite surt är det att vi inte lyckades vinna då det nog dröjer innan det blir ett lopp med lika svagt motstånd.

Nästa lopp för hennes del blir nog den sista denna månad på Bergsåker.

Ingen lucka till slut för Newyorken som blev trea. Foto: Bergsåkers målkamera.

Då är planen den att även Parkin ska årsdebutera i ett annat lopp på samma bana.

Han är fortfarande trög men borde bli bättre och bättre och på onsdag ska Henke Svensson testa honom i provstarterna på Bergsåker och se om han får bättre fart på honom, eller i fall han har några uppslag på vad man ska hitta på.

Han ska även få testa Norma och känna av vad han tycker om henne.

Om det är någon mening att fortsätta eller om jag ska lägga ner träningen och vänta in betäckningssäsongen.

I morgon tisdag ska jag hämta hem gamlingen Hibbitt då hästen han varit på "uppfostringsuppdrag" åt fått tid för kastration.

Ska bli intressant att se vad "junior" tycker om detta, nu när han fått vara ifred ett par veckor

En av mina arbetskollegor på Ortvikens pappersbruk, Jonas Von Wachenfeldts lilla hingst blev smått omöjlig när han sålde modern och det andra stoet han hade där hemma och mer eller mindre löpte amok.

Han lånade först en annan häst som skulle gå i en hage intill men det gick inte utan den här vildbasaren bröt sig ut och in till henne.

Mer eller mindre desperat frågade han om inte jag hade någon häst att låna som sällskap tills han fick hingsten kastrerad.

Och det hade jag.

Om han bara förstod riskerna med att låna denne "uppfostringsspecialist".

Jag förklarade att trots att han är valack och borde vara någotsånär timid, så har han aldrig brytt sig om detta när det gäller andra hästar.

Det är inte så att han är elak med dom hela tiden, det är bara det att han VILL verkligen bestämma, och för att få göra det så brukar han vara ganska så våldsam.

OCH det var han.

Men Jonas var nöjd och lillhingsten fick sig en rejäl omgång och sedan blev det ordning på torpet.

En aningen missvisande bild från HIBBITT's (till vänster) tjänst som "tillsyningsman" i Specksta, Lucksta

Nu blev det något strul vid den tilltänkta kastreringen i måndags, så den sköts upp till nästa torsdag så Hibbitt blir väl borta tills dess åtminstone.

Det ska erkännas att det är lite lättare att ställa för tre hästar istället för för fyra här hemma

Norma och jag gjorde ett besök på Bergsåkers travoval idag.

Det gick ju skapligt även om hon inte är helt hundra i kurvorna så är det betydligt bättre än i höstas.

Värmde två bakvarv och sedan 1600 meter i rätvarv för att kolla statusen. Efter 20 minuter på stallgången for vi ut igen för ett tänkt 2140 meters heat.

Men då hon "grisade" sig i galopp i andra kurvan så tog jag upp och började om igen vid starten på 2140 meter..

Körde sedan 35 första varvet och 30 det avslutande varvet.

Märks att hon har lite problem i kurvorna men mer skärpt när hon förstår att det är allvar och man visar henne spöet lite. Nu var hon lite seg sista biten men det är klart, 3000 meter var det ju inte tänkt att bli.

Hon är dock mest pigg och "svarar" allt som kommer upp bakom henne såväl i rätvarv som i bakvarv.

Lite skillnad mot sin bror som är mer som en död sill nere på Bergsåker.

I morgon ska jag köra mitt 100:e lopp sedan starten 1986 när jag inledde min långt ifrån imponerande karriär som travkusk.

Jag hoppas det går bättre än i debuten, då drog jag tvärstopp från springspår för att inte köra över linjen och därmed missade starten med 10 meter. För att kompensera startmissen kastade jag sedan åt stackars Bobby Edition tömmarna allt som gick så han flög iväg i en hejdundrande galopp när vi väl kom iväg.

Vi blev till och med distanserade tror jag om jag inte kommer ihåg alldeles fel.

Jag tror inte det går så illa i morgon med Newyorken

Jag tror inte det blir någon galopp i alla fall.

Bara på skoj så kollade jag nu och senast jag körde galopp i lopp var i maj. Jag har kört 24 lopp i rad innan morgondagen utan att köra galopp med en enda häst.

Alltid något att glädjas åt även om segrarna uteblivit...

I går blev det rejält väderomslag i Sundsvallstrakten.

Blåsten och 7-8 plusgrader innebar att precis all snö rasade ner från taken här hemma. Det i sin tur innebar att det blev tvåmeters drivor på olika ställen där det inte bör vara snö.

Har man ingen traktor eller inte kommer åt är det bara att ta tag i snöskoveln och börja arbeta.

Sviterna av detta känner jag av idag kan jag säga. Det är inte aktuellt att sätta sig i en bil och köra 20 mil fram och tillbaka till Bollnäs i alla fall.

Jag räknar med att det blir bättre inom några dagar.

Annars får jag väl göra kuskändring till fredagens lopp på Bergsåker dit det inte är så långt att köra.

Annars rullar det på.

Parkin var med i provlopp i lördags och den hästen blir man aldrig klok på.

Han begriper ingenting om att tävla.

Han fattar inte alls att man ska ta i och springa på travbanan.

Nu hade vi spår ett och kunde inte behålal ledningen utan vi hamnade som andra häst invändigt. I 23-tempo kunde han inte försvara den positionen utan ett annat ekipage kunde slinka ner framför oss efer ett varv.

Då brast mitt tålamod och inte förrän jag började mana på och bråka med honom tog han i.

Lite.

I alla fall så pass att han från näst sista häst (bara fem ekipage iofs) när vi svängde in på upploppet spurta till att vara på linjen med de andra över mål.

Det gick 16 sista 500 på ledarhästen och den tog vi in tre längder på. Sluttiden 1,22,5/2140 meter

Och han drar inte en pust efteråt

Han är helt enkelt helt ointresserad av att tävla.

Nu hade jag bomull i öronen på honom samt öppet huvudlag.

Men ändå.

Han springer endast motvilligt och enda gången han tar i lite grann är på mina kommandon.

Förmodligen skulle jag bli avstängd på livstid för den drivning som skulle behövas för att få fart på den här hästen.

Men OM han släpper till har jag en KANON.

Det är det som är så jobbigt...

Hej

Tyckte att februari gick väldigt fort även i år.

Jag har alltid tyckt att februari varit en seg månad, men sedan jag kom på att om jag tar semester under de dagskift jag jobbar i februari, det blev fyra i år (samt tre dagars ledigt i slutet av januari också), så känns det som om vintern går mycket snabbare.

I februari jobbade jag allt som allt sju nattskift.

Det är inte mycket.

Resten av tiden gick åt till att frysa, skotta snö och köra häst.

Nu så är alla tre körhästarna skapligt igång.

Newyorken fick stå över en dryg vecka efter senaste starten.

Norma N.Bells spark tog ju lite illa och även om hon inte blev halt så fick hon feber några dagar, och med den även dålig matlust. Hon är ju allmänt dålig på att äta hö i vanliga fall men nu ratade hon även kraftfodret några dagar, nu verkar allt fungera som vanligt igen.

Körde henne ett lite lättare pass i söndags och det kändes OK. Siktar på start på måndag eller tisdag nästa vecka. Kommer vi inte med så blir det ett P21 på Bergsåker fredag den 12:e.

Norma kör jag på med.

Har uteslutit backar för hennes del och kör nu mest på "platten", det är ju förstås en viss kupering där jag kör men det är inga backar.

Har börjat köra långa intervaller med henne för att se om hon kan utveckla sitt trav litegrann.

Hon känns inte helt hundra men det har hon i och för sig aldrig gjort. Däremot springer hon oerhört fort. Jag tror inte jag kört lika fort med någon häst tidigare här hemma.

Eller så är det för att hon inte känns riktigt under kontroll och det är därför det känns som om det går hiskeligt fort.

Hon är sned i korset och travar antagligen lite mystiskt tack var det, men nu börjar hon klara av att göra detta i hög fart och under en längre sträcka utan att rulla över i galopp.

Jag kör just nu 2-3 intervaller vars längd är 15-1800 meter i rejält tempo. Och det verkar fungera än så länge, och förhoppningsvis kan jag åka ner på Bergsåker inom en kort period.

Jag hoppas hon klarar av kurvorna därnere bara.

Men som sagt huvudspåret är en betäckning.

Parkin är väl den jag ställer mest hopp till om ett framgångsrikt 2010. Nu är han ju fortfarande väldigt seg. Det andra jobbet på banan gick lite fortare men fortfarande går det trögt.

Hade tänkt köra provlopp men eftersom det inte är någon ordning längre, vare sig på Bergsåker eller provloppsverksamheten är det svårt att pricka in de dagar det är provlopp.

I lördags skulle det vara provlopp, men då man inte svarade vare sig hos banpersonalen eller på inskrivningen dit man anmäler så visste man ju varken ut eller in.

Det var lite snöigt, men jag chansade på att fara in ändå.

Det var tydligen inga provlopp men banan var i alla fall öppen. Det var några fler som var där och tanken var att vi skulle köra ilag, men det stämde inte riktigt med planeringen så efter värmning så fick jag köra själv ändå.

Han sprang sitt "fria varv" efter 1,30 och "mitt" varv efter 21,5.

Det är väl lite för sakta fortfarande men han känns stark och rejäl.

Skulle behöva lätta honom lite framöver, men det är väl ingen brådska med att ta bort sulorna.

Det kommer nog.

Får man hoppas.

Det var 24 grader kallt på morgonen här i Matfors men efter en tur in till stan där det var lite mindre kallt, bestämde jag mig för att det var bättre med en kvart åt gången ute i kylan istället för en timme härhemma så jag och Parkin drog iväg vid 12-tiden.

Banan var ganska hård men efter fyra bakvarv och en 20 minuters vilopaus så körde vi ett vanligt banjobb.

Junior var som vanligt lite seg. Men är väl förlåten då det var första gången på bana sedan i mitten av november och då han dessutom "biffat" till sig ytterligare i vinter så hade jag inga speciella förhoppningar om några snabba tider.

Han fick sega sig iväg i "fri fart" första varvet, men eftersom det gick i lusfart (1,34) när han själv fick bestämma, jagade jag på honom lite det andra varvet och då drog han i alla fall iväg med ett 1,23,5 varv.

Förutom segheten så kändes han väldigt mjuk och bra och värmningen bekom nog honom mer i "andningsväg" än själva jobbet. Tyvärr så hade batteriet i pulsmätaren lagt av men banjobbet verkade inte ha tagit alltför hårt på honom eftersom han var pigg och glad efteråt.

Några banjobb till och lite "lättare" träning här hemma borde göra susen för hans form, även om vi knappast hinner till den 8:e som jag tänkt.

Parkin har biffat till sig lite under vintern

Annars så är det svårt att träna när kylan sätter in. Norma har piggnat till av träningen och nu när hon fått stå över lite igen blir hon tyvärr lite för pigg och lite vildare i hagen.

Något som Newyorken fick lida för igår.

När jag tog in dom så blödde hon rejält från vänster skenben.

Vid närmare koll hittade jag två broddhål på insidan av benet. Hon var inte speciellt halt men det hade blött ymningt. Blodet hade frusit fast längst benet och när jag torkade bort blodet blödde det fortfarande lite grann under. Det blev jodopax och bomullsomslag med powerflex runt benet för att stoppa blödningen.

Newyorken gick på benet även i morse så jag tror det gått bra men det blir väl antagligen lite "konvalecens" för hennes del.

Tänkte byta omslag på eftermiddagen så får vi se hur det ser ut. Möjligen skulle ett av såren kunnat sys om man upptäckt det i tid, men det brukar ju läka ihop ändå.

Vi kämpar vidare i kylan.

Om han levat vill säga. I stället så dog han 76 år gammal den 4 mars 1988.

Jag har nog saknat honom litegrann varje dag sedan dess.

Det är konstigt vad vissa människor kan lämna spår hos andra som sitter kvar så länge. Farfar kommer alltid att finnas med mig om jag så blir 100 år.

Trots att jag bara var 21 år när han dog så trivdes vi oerhört bra tillsammans och det är ofta jag tänker på honom än idag.

Det var för övrigt han som lärde mig spela på trav.

Vi spelade 16 rader varje vecka i flera år och varje fredag ringde han och frågade efter raden inför helgens trav. Eftersom han var blind sedan straxt innan han fyllde 60 så spelade han alltid in raden på ett talminne.

Farfar Sven och jag i Norrhassel där han och farmor bodde. Idag skulle han ha fyllt 98 år om han levat.

Trots att han endast hade en 6-årig skolgång, så tror jag aldrig jag träffat på någon som varit så oerhört allmänbildad och nyfiken och med sån lust för att lära.

Det var oerhört lärorikt att vara med honom och mycket av det han sa och förklarade har hjälpt mig genom livet och gjort mig till den människa jag är idag

Jag tror aldrig heller han slutade fundera över varken de små eller stora frågorna innan han somnade in.

Jag har ett kassettband från när jag är liten och på besök hos farmor och farfar och han har besök av någon gammal arbetskamrat från Gränges Aluminum.

Att i nutid ännu kunna lyssna på hans röst är en ynnest även om jag aldrig mer får träffa honom.

Vad det gäller farfar så sponsrade han delvis även min första häst. Jag fick 3 000 kronor av honom och lika mycket av Farsan. För de pengarna köpte jag hösten 1986 en 11-år gammal travhäst vid namn Bobby Edition som jag körde in licensen med och även körde mitt första lopp.

Resten är historia som man brukar säga i mer framgångsrika sammanhang.

Grattis Farfar var du än är.

Det blev hela 99 lopp.

Det är egentligen en talande siffra när man funderar lite.

Nu har jag alltså kört 99 travlopp utan att vinna ett endaste lopp.

Det måste ju tyda på att jag är oduglig.

Det kan ju vara en tröst att jag för det mesta har kört hästar som inte "kan" vinna. Helt enkelt hästar som inte håller måttet. Men på nästan hundra försök borde väl vilken kusk som helst lyckas vinna ett lopp kan man tycka.

Det som är konstigt att jag har en sammanlagd platsprocent på straxt över 13. Tittar man på platsprocenten efter 2006 så ligger den på 20 procent.

Men vinna ICKE. Snacka om dåligt löphuvud på kusken.

Nej, man kan hitta på massvis med ursäkter men det är väl helt enkelt så att jag är ODUGLIG.

Och det är väldigt tråkigt att veta med sig detta.

Men det finns väl värre bekymmer här i världen antar jag.

Nu över till ännu en misslyckad travdag

I går startade jag Newyorken på Bergsåker. Och från ett utlämnat läge hamnade jag naturligtvis i rygg på fältets sämsta häst, som dessutom i sin tur hamnade i dödens.

Andra ytter med en häst som verkligen hatar att gå utan rygg i sista kurvan, i ett kortlopp innebär ju att man i princip kunde ge upp redan efter ett par hundra meter.

Det var bara att sitta still och vänta på att bli dragen sist, eller gå ut innan de bakomvarande gick, och själv bli sist med en sur häst, så jag satt kvar med hopp om att åtminstone rädda en slant.

Men det gick inte det heller eftersom vi inte fick chansen förrän 30 meter före mål.

Värdelöst.

Men dom brukar ju säga att man har igen det vid nästa tillfälle när man går i mål med en frisk häst.

Det tror jag vad jag vill om i det här fallet. Men hon drog inte en pust och tussarna satt kvar i öronen och spöet bakvikt hela loppet hör ju knappast till vanligheterna när man går i mål men Newyorken.

På måndag är planen den att jag ska åka ner på Bergsåker och köra ett första banjobb med Parkin och försöka få ur honom segheten. Norma tränar jag på med här hemma ett tag till även om hon oroväckande fort verkar hitta orken.

Idag lördag håller jag tummarna för Redgauntlet och Västerbo Offspring var och en av hästarna är ägd av kompisar till mig och startar under dagen på Bergsåker.

Jag säger lycka till!

En vanlig travdag på fredag och sedan V75 på lördagen.

Även denna gång hade vi kunnat komma med i stodivisionen men jag tyckte "propparna" var för hårda den här gången. I stället hittade jag ett kortlopp under fredagen åt New York City. Hon var ju skaplig senast i ett comebacklopp och jag hoppas hon kan tjäna en slant denna gång också, även om motståndet borde vara hårdare än senast.

Erik var här och hjälpkörde i torsdags när han lämnade tillbaka min hästtransport.

Då fick han välja häst och han valde att köra Parkin som ägnat de senaste två månaderna åt att jogga i en brant uppförsbacke. Han har blivit väldigt "segstark" av detta men tappat allt tempo så nu behöver han gå lite snabbare för att inte hamna i någon slags koma, eller något.

Erik körde som sagt "Junior" och jag fick hålla till godo men Newyorken. Vi körde en rejäl värmning och sedan blev det fem intervaller i en lite "snällare" backe med svagare lutning.

Newyorken var som vanligt medan Parkin var som väntat mest seg.

Erik tyckte, att som han sa: "Det är nog inte många som tränar så här hårt".

Och ändå så körde ju vi i mitt tycke ett snällare pass än jag gjort tidigare i vinter. Men det är väl kanske därför såna här mediokra hästar kan tjäna någon krona när dom är "färdigställda"

Nu har det ju varit extremt hårt för Parkin i vinter. Jag tror aldrig jag tränat någon häst så tungt förut. Och han ser faktiskt med rätta lite sliten ut.

Jag kan ha tagit i lite för mycket, men det må bära eller brista. Nu har han ju i alla fall fått en rejäl "förssäsongsdos"i sig.

Jag vill inte att han ska "vika ner sig" mot slutet som han gjorde de sista starterna i höstas. Men om han gör det ska det i alla fall inte bero på orken.

Hur som helst så är det ju dags att "släppa upp" honom i träningen nu och köra med mindre belastning och på planare underlag för att segheten ska gå ur honom.

När träningen nu ändras till mer tempo och mindre styrka, så borde han visa på lite piggare takter om några veckor.

Om jag prickat rätt vill säga.

Jag ska även sko om honom framöver och ta bort "tegeldojorna" från framfötterna så det blir lite lättare för honom att springa fort också.

Planerna är att årsdebutera i mars.

Men vi får se.

Parkin har haft en tuff vinter. Här anade han nog inte vad som komma skulle

Norma blir som sagt kvar här hemma.

Hon som tänkte leasa henne backade ur.

Inget atts äga om detta.

Det är ju ett fritt land.

Jag har nu kört henne varje dag sedan i tisdags och hon har varit lite "knöligt" i travet, men idag (Ta i Trä) var hon riktigt fin.Hon kommer ju aldrig att vinna något skönhetspris för sitt sätt att trava, men får jag henne bara att lära sig att hålla farten utan att galoppera, så kan det nog gå att få fason på den hära damen också.

Det lär ju inte bli någon långvarig framgångssaga men chansen finns i alla fall att hon kan göra några starter om hon håller ihop den här gången.

Huvudspåret är ändå en betäckning framåt sommaren.

Men tills dess tränar vi på.

Hur som helst blir det inga veterinärbehandlingar i lederna den här gången, eftersom det inte hjälpte förra gången. Blir hon halt igen blir det vila igen.

Det vore skoj om hon kunde hålla ihop för talang har hon i alla fall.

Som vanligt är det struligt i amatörloppen.

Jag vet inte varför, för kuskarna brukar ju kunna köra vettigt i "vanliga" lopp, men så fort det är amatörlopp så verkar det bli ren kaos.

Så även denna gång.

Först blev det som vanligt ett antal omstarter. Då prickade jag starten klockrent. I den giltiga då blev det naturligtvis sämre och vi blev lite sena i vändningen. Hästen som gått i väg klockrent i de båda föregående starterna fick helt plötsligt väldigt svårt att ta fatt i trav och taktade ur lite och tappade fart och rytm innan han kom iväg och vi blev sist ut ur startfållan.

Hamnade ändå i tredje par utvändigt, som blev fjärde efter 500 meter.

En skaplig position ändå och ett bra slagläge i vanliga fall, om inte det norska huvudlaget ramlat ner redan i utgången på första sväng och förstörde dagen för oss ytterligare.

Dety var första gången han gick med någon form av annat huvudlag än öppet, och när skygglapparna ramlade ner blev han väldigt het, och så fort det hände saker runt i kring oss höll han på att springa upp i vagnen på framförvarande ekipage.

Det var bara att sitta och parera rycken och försöka få honom att lugna sig lite och samtidigt hoppas på att krafterna skulle räcka ändå, trots att han pullade kraftigt hela vägen.

700 kvar började den framför flytta sig ut, och jag kunde köra framåt ett hack, där blev det en trött rygg, men jag tråcklade mig ut ett spår, möjligen regelvidrigt, och kom in som fyra i sista kurvan. Den i dödens såg trött ut så jag chansade invändigt, och kom in på upploppet som trea ändå, trots allt strul.

Tyvärr så hade krafterna sinat (eller så bjöd han inte till riktigt) och han stumnade in mot mål och två konkurrenter kunde passera oss på upploppet.

Men vi blev 5:a och Erik blev 3000 kronor rikare.

Nästan 3000 rikare blev för övrigt jag också, eftersom jag för en gångs skull lyckades sätta mitt 36 raders V65 system tidigare under kvällen.

Det händer inte ofta.

Så det blev inte helt misslyckat ändå.

i alla fall inte för min del.

Redgauntlet och jag är trött femma i mål på Bergsåker i fredags

Det var väl egentligen inte godkänt med en 5:e plats och både Erik och jag hade väl hoppats på en bättre placering.

Men ibland är omständigheterna inte på ens sida.

Det bara är så.

Å andra sidan sprang han in mer nu än han gjort i de två senaste loppen då det varit P21 och både dåligt motstånd och låga prissummor.

Nästa gång får han väl visa att han är bättre än så här.

Förhoppningsvis sitter skygglapparna på "norsken" bättre då.

Jag tror han skulle ut i ett lärlingslopp nästa gång.

Förutom den missade starten så är jag nöjd med styrningen i övrigt, och nu har jag kört in pengar i sex lopp i rad.

Det är personligt rekord för min del.

Jag har dessutom inte kört galopp i lopp sedan i maj och det mesta flyter på i travvärlden, även om många nog tycker att man är en pajas på travbanan.

Det senaste jag hörde var att jag i onsdags, när jag var trea med Newyorken skulle ha stört den häst som Peter Eriksson körde.

Det var bra gjort av mig tycker jag.

Speciellt som att den hästen aldrig var närmare mig än ett par längder bakom och det var precis vid målgång den var som närmast då den slutade 6:a

Folk inom travet är som sagt roliga.

Precis som en viss brorsa till Bergsåkers dominerande tränare.

Denne "brorsa" ifrågasatte på Galan i lördag om Erik "verkligen ville vinna några lopp" detta då med tanke på att han satte upp undertecknad i amatörloppet, och inte frågade denne "travtränarbrorsa" som faktiskt varit tvåa med hästen en gång tidigare.

Nåja.

Det bjuder jag på.

Å andra sidan finns det ju dom som berömmer mig också för mina insatser på travbanorna (även om dom nog är i fåtal).

Själv skulle jag dock aldrig nervärdera mig till att "tigga" styrningar genom att gnälla hos hästägare och beklaga mig över andras förmåga.

Nu är jag väl inte världens bästa kusk så jag har väl inget att komma med, men ändå.

I morgon börjar jag köra Norma igen. Ikväll så har jag skott henne och i morgon börjar vi om.

Har inte hört något mer om leasingen så det är väl bara att prova själv.

Nu har det ju gått de utmätta "tre månaderna i hagen" så det är väl bara att börja på.

Det blir som det blir.

Funkar det inte så blir det väl betäckning runt midsommar.

Beroende på ekonomin så väljer jag mellan Dell Ridge Image (för mig billiga alternativet) eller Order By Fax (för mig dyra alternativet).

Nu är det ju så att i trav så kan det billiga alternativet lätt bli det dyra och vice versa.

Men på min nivå spelar det mindre roll.

Jag föder upp hästarna för att tävla med dom och för mig är det som i reklamen.

Fyra små smällar gör mindre ont än en rejäl smäll.

Därför blir det troligast en sväng till Jämtland och den förstnämnde.

Det har ju gått bra förr och kanske historien upprepar sig. Det är snarlikt läget då Hibbitt blev till. En dåligt travande märr, en billig outcrosshingst i Jämtland som betäckte med naturlig betäckning.

Vi får hoppas på det.

Hade planer på att starta New York City på fredag men propositionen som passade bäst såg lite för tuff ut. Anmäler till nästa fredag istället.

Kan bli tufft att komma med, men annars så får vi väl träna på.

Junior tränar på som vanligt men börjar bli lite för seg.

Dags att snäppa upp träningen lite och börja köra lite tempo nu. Planerad årsdebut den 8:e mars om allt går som det ska.

Räknar med ett par banjobb innan dess.

Hon visade bättre takter än i fredags även om hon som vanligt var lite tråkig sista biten, nu fick hon ett bättre lopp i rygg på ledaren mest hela loppet, men det var å andra sidan betydligt mer meriterade hästar den här gången jämfört med i Östersund.

Nu hade väl ingen av hästarna i onsdagsloppet någon riktigt bra rad och det var väl därför de dök upp i ett "comeback-lopp" trots detta gick det fort i loppet och hon gick fina 17,8 voltstart.

I fredags klarade hon med nöd och näppe av en 18,5 tid i ett lopp som var 500 meter kort och som startades med bil...

Det handlar mycket om "skallen" på den här damen.

Tredjeplatsen gav bara blygsamma 1900 kronor i inkörda pengar. Då jag dessutom drog på mig 600 spänn i böter för den vanliga orsaken - "felaktig drivning" - så blev det inte så mycket på pluskontot.

Det var ju viktigast att få lite fler startpoäng, så jag är inte alltför missnöjd ändå med drivningsböterna som innebar att jag i sista steget lyckades förmå henne att komma tillbaka och ta tillbaka tredjeplatsen som hon var på väg att slarva bort sista biten.

Efter omskoningen så funkade hon bättre i balansen gentemot fredagen. Då jag bedömde att hon skulle kunna gå barfota fram (det var bara jag och en till på hela travdagen som körde utan) så antog jag att det skulle funka utan blodvite den här gången.

Och det gjorde det.

Jag fixade till framhovarna i morse så vi får se när det blir start igen. Det gick att spara dem skapligt mot vad jag trodde, så det går nog att köra barfota fram ganska snart igen om banan tillåter.

Finns ett stolopp nästa fredag, men jag tycker det såg lite tufft ut propositionsmässigt. Men desto mer pengar hon får på sig desto "vidare" blir propositionerna, så det är kanske lika bra att vänja sig..

Själv så ska jag köra lopp igen redan i morgon kväll.

Det är amatörlopp på Bergsåker och hästen heter Redgauntlet och jag tycker nog att vi ska vara med därframme. Kapacitet till det har han i alla fall.

Det är bara att hoppas att Erik har ställt iordning.

Hästen har sett lite bekväm ut i de senaste loppen så vi får väl se hur det går. Det gäller väl att komma bra till och hoppas på att det är fritt till slut.

Kul ska det bli i alla fall.

Jag är inte säker men jag tror att orsaken till den sämre prestationen var en kombination av banan och att hon slog sig på hasen någon gång under loppet. När hon kom in i stallet hade hon ett tumnagel-stort sår intill "spattknölen" på höger bakben där det även rann blod.

Hon har varit och petat där tidigare någon gång i träning, när hon varit gammelskodd och sprungit med skor. Nu blev det väl extremt där uppe då banan var lite ojämn och lös ovanpå och då slog hon på sig med brodden.

Förutom att jag varit slö med skoningen av bakhovarna, så hade jag väl även en lite sämre dag i vagnen också. Med facit i hand skulle jag väl ha stannat kvar i tredje par invändigt istället för att gå ut i tredje par utvändigt, men eftersom hon visat på lite smygform senast och det var kortlopp, så ville jag inte köra fast oss utan ha slagläge. Nu blev det ju fel alltihop eftersom hon inte alls ville gå med i ryggar 6-700 kvar när jag fick ut hästen framför. Nu hade det ju blivit lucka invändigt om jag inte bytt, och då kanske hon bjudit till bättre, men så är det i trav.

Fick även en gliring av Per Linderoth som inte tyckte att jag hade något att göra i tredjespår, om jag inte hade något att köra med.

Jag tycker att om hans häst hade varit så jävla bra har han väl bara behövt runda mig. Nu fick han ju samma utdelning av priskakan som mig, så den var nog inte heller någon "hjälte" till slut.

Det är jävligt lätt och sitta och gnälla på andra när man har stallet fullt med med hästar och kör lopp hela tiden.

Om man i princip (i bästa fall) som jag bara får köra hästar av tredje- och fjärdehands klass, utsorterade av flera andra innan dom kommer i ens händer, så är det väl naturligt att det inte går så jävla bra hela tiden.

Gör Per Linderoth en dålig styrning så har han chansen att göra en till, och ännu en till utan an någon bryr sig, eftersom i fjärde försöket så vinner han.

Och då är allt frid och fröjd.

Så är det ju inte för mig. Kör jag perfekt i 9 av 10 lopp men har en dålig häst som inte räcker märks det aldrig, men så fort man gör ett misstag då är man helt oduglig.

Nu bryr jag mig inte speciellt mycket om andras gnäll, men man blir lite less ibland.

Det är dock sällan någon riktigt bra kusk gnäller på en. Exempelvis Ulf Ohlsson och Lasse Lindberg säger just aldrig någonting, dom bara kör på och sköter sitt.

Därför skulle det vara oerhört roligt att ha en riktigt bra häst så att man fick chansen att köra bra lopp och även vinna.

Men jag har inte några pengar att köpa en bra färdig häst för, så det är bara att fortsätta trula på med det man har.

Och hopaps att det lossnar någon gång.

Och så är det nog för de allra flesta i den här branschen.

Newyorken ska ut igen på onsdag. Nyskodd bak och förhoppningsvis barfota fram. Ett oerhört ihåligt P21 lopp på Bergsåker. Hon står start och 20 meter före hästar som tjänat upp till 260 000 tror jag.

Hoppas på en slant och lite startpoäng.

På fredag blir det lunchtrav i Östersund med New York City.

Senast vi skulle dit var det 26 grader kallt.

Då blev det ingen resa för vår del.

Jag hoppas vädergudarna är på bättre humör på fredag. Även om det skulle vara några dagars snöoväder i mitten av veckan så hoppas jag fredagen blir skaplig

Hur som helst så har vi fått ett marigt läge med spår 9 bakom bilen. Det innerbär att vi inleder bakom 1:an och 2:an när bilen rullar iväg.

Då det bara är ett kortlopp över 1640 meter gäller det att man är bra med direkt.

Med lite tur så kan någon av dessa öppna tillräckligt bra för att vi ska kunna få en vettig position. Det gäller bara att räkna ut vem av dom som kan "öppna" bäst.

Att få en bra rygg är något som jag tycker är av speciellt stor vikt med "Newyorken" som kan gå fort, men å andra sidan har lite dåligt självförtroende och helst bara hänger med. Det gör hon oavsett kvaliteten på sällskapet och hon har nog förmågan till bättre resultat än hon visat bara hon börjar tro på sig själv lite mer.

Jag har även annonserat ut Norma på Hästnet.

Har fått en del svar en del intressanta men de flesta ej. Eventuell så ska en tjej från Kalmartrakten leasa henne. Hon körde med mycket ridträning och hade goda erfarenheter av just detta på hästar med liknande symptom som Norma.

Hon hade goda referenser att lämna och det är ju en inte oviktig del i det hela.

Hon skulle dock på skidsemester en vecka sedan så skulle vi lösa det praktiska om det blev något av det hela.

Just att leasa ut henne känns som en bra "deal" då hon kan komma tillbaka hit sedan igen om jag skulle vilja avla på henne framöver.

Vi får se vad som händer.

Försvinner Norma så finns det ju utrymme för en till starthäst här på Storjorden.

Men det är inte bestämt ännu.

Det hänger väl lite på de andra jag har här också. Fortsätter dom att springa bra kan det ju räcka med två starthästar.

Men som sagt jag vill ju gärna köra mycket lopp.

Eventuellt så kan det bli en uppsittning på Bergsåker i amatörloppet den 5 februari.

Min arbetskompis Erik Remnehag har nämnt något om detta, och det ska i såna fall bli riktigt spännande då Redgauntlet gått riktigt bra i två P21 lopp på slutet.

Jag har kört honom i några provlopp samt något jobb. Men aldrig i lopp.

Det var ett tag sedan sist så i såna fall blir det riktigt skoj.

Också avslutar vi det hela med att säga grattis till min kurskamrat sedan senaste körlicentagningen, Erik K Nylander som tog sin första vinst i karriären i fredags på Bergsåker.

Stort Grattis Erik!

Körande Henrik Svensson hade inget flyt med positionerna och fick inleda första 400 i tredjespår tills han kom ner i dödens där han låg ett par hundra meter, innan han kröp ner i femte invändigt.

Där han blev sittande in i mål. Hade möjligen chans att komma ut ett hack i sista kurvan, men satt kvar och låg faktiskt på pengaplats när dom svängde in på upploppet. Tyvärr så svimmade både ledaren och den utvändigt och nästan stannade helt när de kom in opå upploppet, Och "Newyorken" blev tyvärr kvar bakom dessa och fick aldrig chansen, utan blev sittade kvar bakom dessa två medan hela fältet passerade på utsidan.

Tråkigt,men kanske bra inför nästa start med detta "ofrivilliga" preparé-upplägg. Hoppas "ordinarie kusk" kan dra nytta av det nästa gång

Nu fick hon ju gå i mål på nytt rekord (voltstart) med en del sparat. Och hon var faktiskt ganska oberörd när hon kom in i stallet och Henke tyckte att dom hade haft otur för "Pengar hade hon fått annars" menade han.

Jag var inte helt missnöjd även om det varit rolig med en placering.

Vi tar nu nya tag i "vanliga" lopp.

Hörde även att värmningsexperterna på ATG-Live hade berömt hennes värmning, då hon sett "oerhört fin ut, även om hon inte borde räcka i det här sällskapet"

Kul att någon ser att hästarna ser fräscha och fina ut när man ska starta.

Det är inte alla som gör det.

Men dom verkar ju springa ändå, dom med...

Då startade Hibbitt på Dannero och stod i 11 gånger pengarna.

Nu är det dags för Newyorken att tampas med "eliten" och det blir inte lätt. Oddsindikatorn kommer garanterat att "slå i botten" om hon är bland de tre första i mål.

Nu är väl hon inte V75-material direkt, så det är väl inget konstigt med detta.

Det var en ren slump att hon kom med också. I normala fall krävs det uppemot 1000 startpoäng för att komma med på V75. Men då jag såg att jag troligen inte skulle komma med i de "vanliga" loppen under fredagen såg jag att det var få anmälningar till Stodivisionen och chansade då på att anmäla.

Hon står ju lite hårt inne men jag har väl sett värre anmälningar. Dessutom försvinner det bara 20 poäng om det går åt helvete. Och det kan man ju leva med.

Jag tycker det ska bli kul i alla fall.

"V75-hästen" New York City på Bollnästravet i somras!

Tidningarna ringer och det händer lite mer grejer runt verksamheten när man är med på V75.

Men det är väl en engångsgrej det här med rikstotostarter skulle jag tro, även om hon inte så dålig som det står i alla tips.

Hon är rätt startsnabb och hänger med i alla tempon. Och även om hon inte är direkt någon tiger till slut, så kan hon mycket väl behålla sin position ända in i mål, i alla fall om hon har en bra dag.

Det gäller bara att få en bra ryggposition därframme direkt, eftersom hon inte gärna springer om några hästar till slut. Oavsett om hon fått en bra resa eller ej. Däremot håller hon ofta sin plats i fältet.

Det gäller bara att det inte strular från början. Men Henke som kör fixar nog detta på ett bra sätt.

Själv fattas det 50 lopp innan jag får köra på V75.

Och jag är inte direkt missnöjd över att stå på sidan den här gången heller om jag ska vara ärlig.

Jag nöjer mig lätt med en matlapp

En annan kille som det här med trav går lite bättre för än mig, är ägaren av den här hästen

Min gode vän Thomas Hellström, som förutom att han är med på 25 procent i både Newyorken och Norma, slog till i november på "en riktig häst" hos en "riktig" travtränare och som det går sen...

Fjärde raka segern idag på Umeås lunchtrav och 100 000 kronor in på fyra starter.

Det är bara att buga och bocka och säga Stort Grattis.

Oerhört kul för honom just nu!

Förutom förberedelserna inför V75-starten så tränar jag på med den andra "körhästen" här hemma. Parkin visar inte upp några större förändringar i attityd, men känns skaplig ändå.

Är ju stark i backarna men springer mest på halvfart som det känns.

Ingen start förrän mars någon gång tror jag.

Norma tror jag inget på. Hon ser aningen bakhalt ut fortfarande när hon och "Newyorken"springer i hagen och jagar varandra. Hur som helst måste jag väl köra henen lite framöver för att se efter hur det verkar.

Just nu lutar det troligast åt en betäckning för hennes del.

I fredags skulle jag och Newyorken egentligen gett oss av till Östersund och startat på Lunchtravet.

Men eftersom det var -25 här hemma och lika kallt i Östersund så ringde jag och snackade med sekretariatet på Östersundstravet som gav klartecken att stryka för kylans skull och därmed så strök jag.

Med en bil utan fungerande termostat (värmen försvinner när jag börjar köra) och en helt oisolerad hästtransport kändes det inte meningsfullt att dra i väg 20 mil, varken ur djurskyddsskäl eller för egen del.

Synd för hästen är annars i bra slag. Hon har till och med börjat dominera Norma i hagen och det har hon aldrig gjort förut, snarare tvärtom, så jag tror att hennes självförtroende är på uppgång.

Förhoppningsvis avspeglar det sig framöver även i loppen.

Jag försöker komma med på Bergsåker på fredag eller lördag men jag vet inte hur chanserna är. Anmälan idag söndag. Men hon har ju inte så mycket poäng.

Det verkar nästan lättare att komma med på Solvalla än här hemma.

Finns för övrigt ett lopp där nere som passar den 27 januari och det finns en viss chans att jag anmäler dit. Har äntligen nått erforderligt antal starter själv för att få köra på landets huvudbana, och den chansen tänker jag ta framöver.

Kanske redan den 27:e.

Även om det naturligtvis är hårdare på "Valla" så skulle det vara roligt att ha kört lopp där.

Parkin jobbar på som vanligt i backarna och han känns skaplig, även om den rätta "löpviljan" saknas ännu så känns han rätt stark. Det känns som om den ligger något på lur i alla fall.

Årspremiär för hans del är planerad framåt slutet på februari eller början på mars.

Om allt går som det är tänkt vill säga.

Hej

Inget speciellt på gång. Anette och jag har hämtat ett ton hö i ladan idag. Det är lite jobbigt när det är 20 minusgrader.

Startar New York City på Lunchtravet på fredag. Det blir en tur till Östersund.

Vi fick värdelöst läge, spår 8 bakom startbilen, men jag hoppas på att vi kommer ner i banan och inte blir hängande ute i spåren. Hon har inte varit lika startsnabb på slutet så jag törs nog inte ladda något.

Det är det avslutande loppet på tv:n.

Övriga hästar mår bra och det var roligt att läsa om Hibbitts pensionering i Dagbladet efter nyåret.

Parkin tränar på och ibalnd så visar han upp lite "takter" så kanske det lossnar för han med så småningom.

Norma vilar ett tag till. Hon har vilat i snart två månader så snart ska vi väl köra igång igen för att se om hon håller sig fräsch.

På återhörande med en lite utförligare blogg längre fram.